SVENSKA VINER
en nationell angelägenhet
Sommelieren och vinodlaren Carina Olofsson Gafvelin botaniserar bland vingårdarna och skönjer en ljusnande framtid.
Svenska viner har fått ett uppsving de senaste åren – både i kvalitet och kvantitet. Vinskribent och sommelier Carina Olofsson Gafvelin tar tempen på vinlandet Sverige och siar om framtida storverk.
Idag har Sverige egna viner av mycket hög kvalitet. Det är viner med stor variation och mångfald. Med en tydlig smakbild som speglar våra nordiska smaker på ett slående sätt. Vi har en ny näring som bidrar till sysselsättning och ekonomiskt flöde på landsbygden. Det är en dryckesboom för svenskt vin. På 20 år har de svenska vinerna gått från hobby till att bli en kommersiellt intressant näring. Sverige har idag ungefär 125 hektar vinodlingsmark. Det resulterar i cirka 280 000 liter vin per år. En näring som låter tala om sig i allt högre och bredare ordalag. Vingårdarna finns i Skåne men även på Gotland och Öland plus Blekinge, Halland och Mellansverige. Idag finns det ungefär ett 50-tal professionella vinodlare. Pionjärerna som startade i slutet av 1990-talet har hunnit med 20 skördar och blir allt säkrare i sitt arbete ute i fält och i vineriet. Jämför vi oss med Nya Zeeland, som också är ett ungt vinland, ser det bra ut för framtiden.
Det är under de senaste fyra åren som svenskt vin tagit stora kliv framåt. Svenskt vin betraktas idag med respekt och med ett växande intresse från konsumenter och restauranger. Anledningen är ökade volymer och bättre tillgänglighet. Men främst handlar det om att kvaliteten idag är mycket hög och fullt jämförbar med internationella kvalitetsviner.
Pionjärerna inom svensk vinnäring finns fortfarande kvar och utgör en viktig erfarenhetsbank och stabil bas nu när nya vinodlare startar, expanderar och experimenterar med fler och nya druvsorter. Detta bådar gott för vår inhemska vinproduktions framtid. Sverige har nu en kombination av pionjärer, draglok och nybyggare.
Vad har svenskt vin 2020 för uttryck? Först och främst handlar det om de unika druvsorter som förekommer. Sorter som går under samlingsnamnet PIWI ( pilzwiederstandfähig), vilket betyder att de i högre grad är resistenta mot svampsjukdomar. Det bidrar till att druvorna håller sig friskare och att besprutning med bekämpningsmedel är i stort sett onödigt. Även om alla vingårdar inte är eko-certifierade arbetar man utifrån ett hållbarhets- och miljömedvetet sätt hela vägen från druva till färdigt vin.
I svala vinområden världen över tenderar man att göra vita krispiga viner, bäriga roséviner och mousserande viner. Det är också vad Sverige i första hand gör idag. De röda vinerna tar ännu inte så stort utrymme. Men de röda viner som produceras har en frisk och lätt till medelfyllig stil.
Den druva som slagit igenom stort är den gröna sorten solaris. Solaris har sitt ursprung i Freiburg i Tyskland 1975. Druvan rönte ingen större popularitet i hemlandet på grund av att den i varmare områden tenderar att bli lite platt. Men i Sverige visar solaris upp ett helt annat uttryck. Den trivs, mognar bra och håller sig frisk. Vinerna återspeglar våra nordiska smaker, som äpplen, päron, fläder, och har en mycket karaktäristisk, krispig, fräsch och hög syra. En av våra vinpionjärer, Murat Sofrakis på Vingården i Klagshamn, menar att druvan är som skapad för det skandinaviska klimatet. Andra gröna druvsorter är phönix och siegerebe. På den blå sidan är det sorter som rondo och cabernet cortis som dominerar.
Det är pionjärer som Murat Sofrakis och AnnaLena Jörgensen på Vingården i Klagshamn, Håkan Hansson på Hällåkra Vingård, Percy Månsson på Domän Sånana, Magnus Oskarsson på Flyinge Vingård, Bengt Åkesson på Skepparps Vingård och Lauri Pappinen på Gutevin med flera som skapat en näring med stor framtidspotential.
DEN DRUVA SOM SLAGIT IGENOM STORT ÄR DEN GRÖNA SOLARIS.