Det sy­ris­ka blod­ba­det får plöts­ligt ett an­sik­te här i rädd­nings­bå­ten

Gula båtarna - - Sidan 1 - Gu­nil­la von Hall är 52 år och ar­be­tar som ut­ri­kes­re­por­ter på Svens­ka Dag­bla­det se­dan 1990.

So­len ski­ner från en knall­blå him­mel och stor­men pis­kar upp me­ter­höga vå­gor på mor­go­nen den 28 ok­to­ber 2015. Det är förs­ta gång­en som Gu­la bå­tar­na räd­dar liv på Ege­is­ka ha­vet. Det är ock­så en dag där det ky­li­ga be­grep­pet ”båt­flyk­ting­ar” får en smärt­samt mänsk­lig in­ne­börd, följt av in­sik­ten att tu­sen­tals fler be­hö­ver räd­das ur vå­gor­na.

Lar­met har gått nå­gon­stans vid Dö­dens kust. Än­nu en över­full gum­mi­båt har sjun­kit, ing­en vet rik­tigt var. Vå­gor­na är upp­till fy­ra me­ter höga, och vi spe­jar in­ten­sivt ner i vatt­net och mot de stuprä­ta klip­por­na. Plöts­ligt får vi syn på dem. En li­ten grupp män­ni­skor klam­rar sig fast vid en syl­vass klip­pa mitt i det stor­mi­ga ha­vet. Nio hutt­ran­de och grå­tan­de över­le­va­re. Vå­gor­na slår in över ste­nen och drän­ker de re­dan ge­nom­blö­ta flyk­ting­ar­na som klängt fast vid klip­pan i sex tim­mar. Jag hör ett li­tet späd­barn i knyte som gnyr för­tviv­lat, och en mam­ma som för­sö­ker lug­na.

Sy­nen är gri­pan­de. Bil­den av klipp­flyk­ting­ar­na blixt­rar fram som en sym­bol för den folk­vand­ring som Eu­ro­pa nu upp­le­ver. De klam­rar fast vid den ha­la klip­pan som mil­jon­tals fly­en­de kläng­er fast vid hop­pet om bätt­re liv i Eu­ro­pa. Liv ut­an bom­ber, svält, mi­sär och flyg­larm som ald­rig tyst­nar. Vis­sa kla­rar havs­re­san, and­ra in­te. Den­na lil­la grupp sy­ri­er med sön­dertra­sa­de liv och 1 600 kilo­me­ters ohygg­lig flykt bakom sig räd­das tack va­re Gu­la bå­tar­na och and­ra nöd­räd­da­re på plats. Oänd­ligt var­samt tas de om­bord, får fil­tar, vär­me och vat­ten. De­ras tack­sam­het är bort­om ord.

Vi ser en an­nan kap­sej­sad gum­mi­båt i vatt­net. Run­tom fly­ter plast­på­sar med apel­si­ner, upp­sväll­da gympas­kor och en ro­sa Hel­lo Kit­ty­-ryggsäck. En ung man som över­levt ba­lan­se­rar på en klip­pa in­till. Hans tun­na klä­der är ge­nom­blö­ta och krop­pen ska­kar av köld när vi räd­dar ho­nom om­bord på en si­do­båt. Ögo­nen är svar­ta av fa­sa över det han upp­levt det se­nas­te dyg­net. Han he­ter Omar, är 21 år och be­rät­tar med hac­kan­de tän­der att han kom­mer från Alep­po och plug­ga­de till lä­ka­re in­nan bom­breg­net tving­a­de ho­nom att fly. Se­dan fal­ler han i gråt.

I snart fem år har jag rap­por­te­rat om kri­get i Sy­ri­en och skri­vit om flyk­ting­ström­mar, be­läg­ring­ar, bom­bat­tac­ker, ke­mis­ka va­pen och kol­lap­sa­de freds­sam­tal i Genève. På plats vid grän­sen mel­lan Tur­ki­et och Sy­ri­en samt på Si­ci­li­en har jag mött hund­ra­tals desperata flyk­ting­ar. Men mö­tet med Omar blir än­då om­väl­van­de. He­la det sy­ris­ka blod­ba­det får plöts­ligt ett an­sik­te med kniv­skar­pa kon­tu­rer här i den gung­an­de rädd­nings­bå­ten. Och så in­sik­ten – det finns så många Omar som be­hö­ver hjälp på det­ta stor­mi­ga hav.

Med Sy­ri­en i lå­gor och en värld med re­kord­många kon­flik­ter ty­der ing­et på att de blir fär­re.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.