WIL­LI­AM MORRIS Hans möns­ter är på al­las läp­par!

Hans blom­mor och blad syns över­allt nu­för­ti­den. Wil­li­am Morris 1800-talsmöns­ter har verk­li­gen sla­git ige­nom i Sve­ri­ge och får so­ci­a­la me­di­er att sväm­ma över!

Härligt hemma - - INNEHÅLL -

Just nu på­går en stor ut­ställ­ning på Mil­les­går­den i Stock­holm om möns­ter­form­gi­va­ren Wil­li­am Morris.

– Den har va­rit en väl­digt stor fram­gång från förs­ta stund, sä­ger in­ten­den­ten Ma­ria Wi­berg. Vi vill vi­sa att hans gär­ning hand­lar om mer än blom­mi­ga ta­pe­ter.

Wil­li­am Morris kom från en väl­bär­gad släkt, men ha­de so­ci­a­lis­tis­ka idéer om sam­häl­let. Han re­a­ge­ra­de kraf­tigt på in­dust­ri­a­li­se­ring­ens fram­fart, och öns­ka­de att al­la män­ni­skor kun­de få till­gång till vack­ra sa­ker av god kva­li­tet.

”Ha ingen­ting i ditt hem som in­te är an­vänd­bart el­ler vac­kert”, var en av hans de­vi­ser.

– Hans möns­ter är en kon­trast till den svens­ka mi­ni­ma­lis­men, men det finns be­rö­rings­punk­ter mel­lan Arts & crafts-rö­rel­sen som han till­hör­de och den svens­ka na­tio­nal­ro­man­ti­ken, sä­ger Ma­ria Wi­berg.

– Han var in­te en en­sam per­son ut­an till­hör­de ett nät­verk av li­ka­sin­na­de som ha­de works­hops och bro­de­ra­de till ex­em­pel.

WIL­LI­AM MORRIS VIL­LE att bruks­före­må­len skul­le till­ver­kas för hand som på me­del­ti­den. Han föd­des 1834 i Walt­hamstow i nor­ra Lon­don.

Hu­set där han bod­de som ton­å­ring är nu­me­ra ett mu­se­um, där man bland an­nat kan se ett stort ur­val av möns­ter i oli­ka for­mer. Här finns även en bu­tik och en tesa­long.

Bakom hu­set finns en stor park som över­går till en vac­ker skog med pi­lar som häng­er ned i en å. Re­dan som li­ten var Wil­li­am Morris in­tres­se­rad av na­tu­ren och he­la hans möns­ter­kol­lek­tion kom att hand­la om blom­mor och blad.

– Hans möns­ter ser ock­så väl­digt an­norlun­da ut be­ro­en­de på färg­ställ­ning, sä­ger Ma­ria Wi­berg.

H&M lan­se­ra­de i hös­tas en stor kol­lek­tion klä­der med Wil­li­am Morris mo­tiv. Byx­or, klän­ning­ar och kjo­lar de­sig­na­de med 1800-talsmöns­ter som funge-

rar förvånande bra även i dag på klä­der av modernt snitt. Lily

le­af, Ma­ri­gold och Sna­kes­he­ad är någ­ra av de möns­ter som an­vänds.

– Vi ha­de fak­tiskt ing­en aning om det, sä­ger Ma­ria Wi­berg. Men det har gett vår ut­ställ­ning yt­ter­li­ga­re en skjuts.

Många plagg i kol­lek­tio­nen sål­de slut di­rekt.

– Jag vet in­te vad Morris själv skul­le ha tyckt om det här, han var ju emot mass­pro­duk­tion, sä­ger Jo­han­na Brad­ford, in­red­nings­blog­ga­re som bör­ja­de an­vän­da Morris ta­pe­ter på ett helt nytt sätt och som gjor­de att även många yng­re de­sig­nin­tres­se­rad bör­ja­de att in­re­da med blom­mi­ga väg­gar.

Jo­han­na har en eng­elsk pap­pa och bod­de som li­ten i Eng­land.

– Även om vi in­te ha­de Mor­rista­pe­ter ha­de vi hel­täck­nings­mat­tor och många stor­blom­mi­ga ty­ger. Så jag tror att ste­get för mig att blan­da in hans möns­ter i in­red­ning­en in­te var så långt.

– Jag var kanske in­te först, men bland dom förs­ta. Det är jät­te­kul så klart att min stil har fått ge­nom­slags­kraft.

NÄR JO­HAN­NA BRAD­FORD har in­rett si­na om­ta­la­de kök i Gö­te­borg har hon an­vänt sig av ta­pe­ter­na på ett nytt sätt.

– Jag har kom­bi­ne­rat med trä och ka­kel och ba­ra ta­pet­se­rat en vägg. Det har gjort att det har känts li­te lju­sa­re och lät­ta­re.

– Mitt mest om­ta­la­de och gil­la­de kök ha­de ka­kel på hal­va väg­gen och en trä­list mel­lan tapeten och kak­let, sä­ger Jo­han­na.

Sti­len har fått stor sprid­ning och svens­kar i al­la åld­rar har gått igång på Wil­li­am Morris-möns­ter. Igen. För sti­len har ald­rig rik­tigt gått ur ti­den.

Men nu har den fått en na­tur­lig del i svensk in­red­ning, som kny­ter an till bå­de Jo­sef Frank och Carl och Ka­rin Lars­son.

– Jag tän­ker in­te så myc­ket när jag in­re­der. Jag blan­dar det jag tyc­ker är vac­kert. Men mitt mest po­pu­lä­ra kök häm­ta­de jag in­spi­ra­tion från ett kafé i Frank­ri­ke som ha­de gjort på sam­ma sätt, sä­ger Jo­han­na.

ATT MIXA MA­TE­RI­AL och vå­ga ta ut sväng­ar­na är Jo­han­nas råd. Själv äls­kar hon mönst­ret Pim­per­nel som syns på bil­den.

– Det är mörkt i bot­ten men än­då ljust. Och så de där ro­sa och grö­na to­ner­na är un­der­ba­ra.

Fa­mil­jen har nu flyt­tat in i ett nytt hus ut­an­för Gö­te­borg.

– Först var jag väl­digt tvek­sam till att an­vän­da ta­pe­ter från Wil­li­am Morris. Det är ett hus från 70-ta­let. Men nu har jag Wil­low bough i ett av rum­men. Och när min dot­ter Eli­sa­beth ska få sitt rum ta­pet­se­rat blir det med mönst­ret Dai­sy.

Jo­han­na Brad­ford är en stor in­spi­ra­tör i in­red­nings­värl­den och har näs­tan 70 000 föl­ja­re på Instagram och en väl­be­sökt blogg.

– Jag för­sö­ker de­la med mig av min var­dag. Man ska in­te be­hö­va kö­pa en mas­sa nya sa­ker el­ler så, ut­an in­spi­re­ras av det lil­la.

Ett ut­ta­lan­de som lig­ger helt i lin­je med Wil­li­am Morris tan­kar och idéer.

TEXT KA­TA­RI­NA FORSBERG Wil­li­am Morris föd­des 1834 och ska­pa­de hund­ra­tals möns­ter som är ak­tu­el­la än i dag.

FOTO YANAN LI

FOTO KA­TA­RI­NA FORSBERG

Här bod­de Wil­li­am Morris som ung, och hu­set i Walt­hamstow i nord­öst­ra Lon­don är nu ett mu­se­um. Bakom hu­set finns en vac­ker park.

FOTO JO­HAN­NA BRAD­FORDStraw­ber­ry thi­ef av Wil­li­am Morris till­kom runt 1883 och är ett av hans mest kän­da möns­ter och finns bå­de som tyg och ta­pet. Jo­han­na Brad­fords gam­la kök på Förs­ta Lång­ga­tan i Gö­te­borg. Här har hon an­vänt sig av tapeten Pim­per­nel från Wil­li­am Morris, kak­la­de väg­gar och en list som skär­mar av. En stil som många in­red­nings­in­tres­se­ra­de nu­me­ra vill ko­pi­e­ra.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.