OLA HAR SPIKAT TRÄSKOR SE­DAN 70-TA­LET

Ola Jo­hans­son väx­te upp i fa­mil­jens träsko­fa­brik i Barkar­by och fort­sat­te i pap­pas och far­fars fot­spår. Nu är det egent­li­gen lä­ge för pen­sion men än är han in­te re­do att läm­na verk­stan.

Hässelby Tidning - - Sidan 1 - Be­rät­tat för Stel­la Pa­pa­pa­na­gi­o­tou | Foto: Mikael Andersson *F8 var en flot­tilj in­om flyg­vap­net som låg på då­va­ran­de Barkar­by flyg­bas.

... och än har han inga pla­ner på att läg­ga ner sin fa­brik i Barkar­by.

Ibör­jan på 1950-ta­let, när jag var li­ten, fanns in­te pre­cis någ­ra da­gis. Mi­na för­äld­rar sat­te väl mig i nån lå­da in­ne i fa­bri­ken me­dan de ar­be­ta­de, så jag har växt upp med luk­ten av lä­der och lim. Jag bod­de i det här hu­set he­la min upp­växt och flyt­ta­de till­ba­ka för drygt 20 år se­dan. Nu väx­er ju Barkar­bys­ta­den upp här in­till, och i vårt kvar­ter är det mest ba­ra bo­stads­hus.

När jag var li­ten var Barkar­by mer som en by. Mitt emot oss låg ett kafé med golf­ba­na. Grann­hu­set var en Fi­la­del­fi­a­kyr­ka som of­ta höll mö­ten och någ­ra hus läng­re bort låg spe­ce­ri­af­fär, skräd­da­re, fri­sör och ett kon­di­to­ri. Där fanns ock­så en to­baks­af­fär och i den ha­de vi fak­tiskt en li­ten träsko­bu­tik i tio års tid.

Bå­de jag och min pap­pa gick i Barkar­by­sko­lan och jag gjor­de lum­pen här up­pe på gam­la F8*. Jag har ald­rig flyt­tat nån läng­re bit här­i­från, som längst till Ja­kobs­berg där jag och min då­va­ran­de fru bod­de när bar­nen väx­te upp.

Ef­ter sko­lan bör­ja­de jag först lä­sa da­ta, men jag vil­le hell­re job­ba med hän­der­na. Det är till­freds­stäl­lan­de att se re­sul­ta­tet av det man gör fram­för sig. Så jag gick in i fö­re­ta­get som min far­far och pap­pa grun­dat. Det var 1970-tal och träskor var mo­de. Vi ha­de fle­ra an­ställ­da och det var tryck i fa­bri­ken!

Ti­di­ga­re var al­la träskor svar­ta el­ler vi­ta men nu bör­ja­de vi gö­ra med oli­ka fär­ger, möns­ter och ro­li­ga tryck. Som när kung­en möt­te Sil­via och han sa till pres­sen ”det sa ba­ra klick” - då gjor­de vi en trä­sko med tryc­ket ”klick-klick”.

På 1990-ta­let var det ing­en som gick i träskor läng­re, an­nat än i träd­går­den. Då bör­ja­de vi gö­ra barnskor åt fö­re­ta­get Pax, så­da­na klas­sis­ka lä­ra-gå-skor. Vi har gjort myc­ket ge­nom åren, ett tag gjor­de vi gum­mi­stö­vel­träs­kor till flot­tan. Träs­kor­na gör vi med svik­tan­de su­la så det är myc­ket vård­per­so­nal som kö­per ef­tersom de är be­kvä­ma. Sen har ju mo­det kom­mit till­ba­ka. Det ska va­ra med rem­mar och gär­na med hög­re klack.

Nu har jag pas­se­rat 65 och har bör­jat trap­pa ner. Jag har ing­en an­ställd och har slu­tat job­ba med åter­för­säl­ja­re. Men jag gör en del och säl­jer här­i­från fa­bri­ken. Jag har in­te be­stämt vad som ska hän­da med fö­re­ta­get när jag slu­tar helt. Bar­nen och bonus­bar­nen job­bar med an­nat och mitt barn­barn Filip är ba­ra fem år, ha­ha. Vi får se, just nu tar jag en sä­song i ta­get.”

Ti­di­ga­re var al­la träskor svar­ta el­ler vi­ta men nu bör­ja­de vi gö­ra med oli­ka fär­ger, möns­ter och ro­li­ga tryck.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.