Tänk att gå en pro­me­nad med vag­nen ut­an ett då­ligt sam­ve­te

Hässelby Tidning - - Stockholm - Ma­ri­an­ne

Svar till in­sän­da­ren ”Skaf­fa in­te barn om du in­te vill um­gås med dem”, tid­ning­en den 20 ok­to­ber:

Då­ligt sam­ve­te. Jag äls­kar att se mi­na barn äta sin kvälls­mat till­sam­mans med tryg­ga mat­gla­da rö­rel­ser. Vå­gar jag ta upp mo­bi­len och lä­sa ny­he­ter­na då. Minns att jag som li­ten bru­ka­de boxa till tid­ning­en när för­äld­rar­na satt för­sjunk­na i den. Men mo­bi­len är otyd­lig. Vad gör vi för­äld­rar i den, ing­en vet. Vi kanske tar sel­fi­es i hem­lig­het el­ler lä­ser SMHI för att ve­ta vil­ka klä­der som bar­nen be­hö­ver näs­ta vec­ka. I lek­par­ken tar vi upp mo­bi­len, kanske för att gå in på Facebook el­ler för att sva­ra på ett jobb­mail li­te snabbt, så att vi har möj­lig­het att stan­na i par­ken läng­re.

Jag går en pro­me­nad med barn­vag­nen. Det pling­ar till i mo­bi­len och jag tar upp den. Al­la som mö­ter mig tror att jag gått med mo­bi­len i han­den un­der he­la min pro­me­nad. Men jag har ba­ra läst li­te snabbt vad som står i ett sms och ploc­kar sen ner den, ibland tar det en mi­nut, ibland tio, pro­me­na­den tog fyr­tio mi­nu­ter.

Det går in­te att in­stal­le­ra hem­te­le­fon i vå­ran lä­gen­het. Ef­ter hy­res­bo­la­gets re­no­ve­ring togs den möj­lig­he­ten bort och nu är det en­dast mo­bil­te­le­fon hem­ma hos oss.

På lu­cia tar vi upp mo­bi­ler­na. Det är så myc­ket enkla­re än att dra med sig se­pa­ra­ta ka­me­ror. Allt är sam­lat i mo­bi­len men allt an­vänds in­te för att läg­ga ut på so­ci­a­la me­di­er. Men ibland är mo­bi­len för smi­dig att ploc­ka upp ur fic­kan. (Vi mås­te ju kom­ma ihåg att pra­ta med varand­ra ut­an­för mo­bi­len ock­så.)

Mitt natt­jobb gör det svårt med natt­ning. Tänk om dom på för­sko­lan tror att jag in­te vill att min yngsta ska so­va mer än en tim­ma på för­sko­lan, att det skul­le va­ra på grund av att jag vill kol­la film och äta chips. När det egent­li­gen hand­lar om att min yngsta en­dast vill bli nat­tad av mam­ma just nu och jag bör­jar natt­job­bet kloc­kan 21.

När den yngsta var ny­född var jag ut­bränd. Min treå­ring ha­de möj­lig­het att gå hel­tid på för­sko­lan, men jag var rädd att för­sko­le­lä­rar­na skul­le tyc­ka att jag var en lat mam­ma som hell­re vil­le sit­ta på café med min be­bis.

Ing­en hjälp med barn­vakt. Men rädd att jag skul­le fram­stå som lat och otack­sam. Inga mor- el­ler far­för­äld­rar som vill hjäl­pa till med en barn­vagns­pro­me­nad el­ler dra någ­ra varv med damm­su­ga­ren. Dom har fullt upp med si­na hob­bys men vill gär­na häl­sa på för att det är kul att ha barn­barn.

Det vo­re så skönt att kun­na gå en hel pro­me­nad med barn­vagn, ut­an att kän­na sig fel, i vägen, lat el­ler oakt­sam.

PRO­ME­NAD. FOTO: MOSTPHOTOS Pub­li­ce­rad för­ra vec­kan.

”Det vo­re så skönt att kun­na gå en hel pro­me­nad med barn­vagn, ut­an att kän­na sig fel, i vägen, lat el­ler oakt­sam”, skri­ver Ma­ri­an­ne. Bil­den är en gen­re­bild.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.