JJIGT A SAALA LIDE”
Mer på webben!
– Vi trycker på ”rec” och så blir det som det blir, de e skäjjigt a saala lide. Jag har alltid blivit betraktad som lite stollig. Vi vill sprida glädje, det är det som är, säger Martin Sjöstrand.
– Det är ju kul att bjuda på sig själv, det tycker jag att alla ska göra, säger David Moberg.
DE FÅR MÅNGA positiva kommentarer på sina filmer, där de saalar på om allt och inget samtidigt som de lyssnar på dansbandsmusik.
– Vi är uppvuxna med Läjesboa och vill ha kvar det. Vi kanske inte riktigt säger de rätta orden ibland, man nyper upp det man kan när man lyssnar på andra. Det är bättre att försöka säga än att inte säga alls, säger David Moberg.
Och det är David som dragit in dansbandsmusiken i det hela.
– Mina föräldrar har alltid lyssnat på dansband, säger han.
– Jag är gammal hårdrockare, men jag tycker det är skäjjigt, säger Martin Sjöstrand.
BÅDE DAVID OCH Martin har flyttat från Läjet, men har familj och vänner kvar. Båda tycker att det är viktigt att Läjesboan lever vidare.
– Det är roligt med dialekter, det gör personer olika, säger David Moberg.
I HALLAND FINNS generellt sett en hel del dialektskillnader, enligt Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen.
– Med tanke på att det är ett litet landskap finns det rätt stora dialektskillnader, och man har bevarat mycket av det gamla, säger Lena Wenner.
Hon berättar att halländskan påverkats av de danska målen på Själland. Vanligt för halländskan är att bokstäver som p, t och k ofta byts ut till b, d och g. ”Mat” och ”huset” kan uttalas ”mad” och ”hused”. En annan ljudförändring är att g kan uttalas som j, v eller rent av falla bort – alltså kan ”hage” uttalas ”have” eller ”hae”. Skorrande r finns också på sina håll. Hur mår de svenska dialekterna överlag?
– På det stora hela mår dialekterna relativt bra. Människor flyttar runt mycket mer i dag än förr, man pendlar till jobb och träffar folk som pratar annorlunda. Då slätas dialekter ut. Vi pratar inte lika dialektalt som för 50 år sedan. Samtidigt har vi fått en positiv bild av dialekter de senaste 10-15 år sedan. Många av de yngre pratar medvetet dialekt. Det har mycket med attityder att göra, i dag får man höra olika dialekter i radio och tv och det gör att man blir mer van vid det. Det känns som att vi är stolta och tycker att det är roligt att dialekter finns överlag, säger Lena Wenner.