Samma pris om badet läggs ned
Att lägga ned planerna på fästningsbadet skulle bli lika dyrt som att fullfölja dem. Det är en av slutsatserna som presenteras i en granskning av projektet.
Revisionsbyrån KPMG har granskat hur hamn- och gatunämnden skött sig när det gäller Fästningsbadet. Slutsatsen av granskningen blir ett ”nja, inte jättebra.” Vi återkommer till det. För att förstå ”sagan om fästningsbadet” backar vi först elva år tillbaka i tiden.
2006 Kommunen antog en badplan för kommunens strandplatser. Visioner om hög standard och långsiktiga utvecklingsförslag lades fram. Det är här tanken om ett fästningsbad tar form. I det här skedet ses det som en utveckling av barnens badstrand och beräknas kosta 5 miljoner kronor.
2010
Fyra år senare, 2010, togs en idéskiss fram för hur badet kan se ut. Förvaltningen fick i uppdrag att ta reda på vad det skulle kunna kosta. I samma veva bildades en arbetsgrupp som bland annat skulle ta reda på om investeringen överhuvudtaget var rimlig. De bortsåg dock från det och berörde inte frågan överhuvudtaget. Det fattades ändå ett beslut om att fortsätta planera för badet.
2011
Kommunen bedömde att badet kunde bli klart sommaren 2013. En teknisk konsult kommer fram till att träpålar inte är tillräckligt stabila och inte skulle klara den islast som de kan utsättas för. I stället kommer man fram till att stålrörspålar bör användas. Produktionskostnaden för bryggan uppskattas nu uppgå till cirka 16 miljoner kronor.
I hamn- och gatunämndens verksamhetsberättelse för 2011 framgår att den tänkta konstruktionen visade sig vara ”kraftigt kostnadsdrivande.” Men som det står i granskningen; kostnadsdrivande jämfört med vad? Revisionsbyrån menar att det är en kalkyl som inte är byggd på några som helst undersökningar. I jakt på billigare alternativ bestämde man sig för att kolla andra konstruktioner och utformningar. Revisionbyrån menar att man vid detta tillfälle i stället borde ha fattat beslut om projektets vara eller icke vara.
2013
En kostnadskalkyl på 10,8 miljoner kronor exklusive servicebyggnad för toaletter och omklädningsrum tas fram. Hamn- och gatuförvaltningen söker och får bidrag från Sparbanksstiftelsen på cirka 12 miljoner kronor.
Några månader senare har kostnader för muddring, tillgänglighetsåtgärder och geoteknisk undersökning tillkommit. Nu är totalkostnaden beräknad till 15 450 000 kronor.
I december lämnas en anmälan för vattenverksamhet till Länsstyrelsen. Det görs först tre år efter att uppdraget att undersöka eventuella tillstånd getts.
2014
Badet skjuts återigen på framtiden och beräknas vara klart sommaren 2015. Förseningarna beror på att det fortfarande behövs ett tillstånd från länsstyrelsen gällande vattenverksamhet, utredning av de geotekniska förutsättningarna, val av entrepenadform och upphandling samt leveranstid av material.
I oktober kommer man fram till att det behövs ytterligare ett år, och man tror nu att det att kan vara klart till sommaren 2016.
I dag
Prislapp till i dag: 15,3 miljoner kronor.
Totalt beräknas prislappen landa på 34,1 miljoner. Av detta står Sparbanksstiftelsen för 15,5 miljoner kronor. Granskarna menar att bristen på beslutskraft har gjort att kostnaderna har upparbetats under alla år. Slutsatsen är att det blir lika dyrt att inte genomföra Fästningsbadet som att genomföra den, eftersom man annars går miste om bidraget på 15,5 miljoner kronor från Sparbanksstiftelsen.
MELLAN 2011 OCH fram till valet 2014 satt Ann-charlotte Stenkil (M) som ordförande i hamn- och gatunämnden. Den kritik som nu framförs mot bristen på politisk handlingskraft i samband med fästningsbadet kommenterar hon så här:
– Jag har läst rapporten och blev lite konfunderad. Bekymret var ju att kalkylen var för lågt satt från början. Det är svårt att fatta några beslut om man inte vet om pengarna räcker till. Det fanns inga riktiga undersökningar som styrkte nivåerna. Sedan tillstötte det ju ytterligare komplikationer med pirens instabilitet och så vidare. Men man kan inte genomföra ett projekt om man inte vet att kalkylen håller.