Skolan skulle vinna på ansvarsfulla politiker
SKOLAN. Förbättringsförslag för skolan är bra, men det finns ett grundläggande behov av en mer avpolitiserad hantering av hela utbildningsområdet.
LEDARE 21/4. Så har då Skolkommissionen levererat sina förslag till regeringen, förslag som enligt uppdraget de haft ska leda till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan.
Enligt mallen för hur det politiska spelet går till vid överlämning av betänkanden var personerna bakom idéerna mest nöjda, regeringen å sin sida var öppna för att ta till sig och utvärdera förslagen medan opinionen levererade en del kritik.
DET MEST RAMPLJUSBESTRÖDDA förslaget blev det om att låta lottning avgöra platserna till de mest populära fristående skolorna. Syftet är att minska segregationen inom skolan vilket är angeläget, men metoden som av vissa nämndes som ”tombolaverksamhet” är redan så ifrågasatt att det inte lär gå att genomföra.
Ett förslag som varje skola med lärarbrist istället får hoppas på ska vinna majoritetens gillande och är den att tillföra fler behörighetsgivande och behörighetskompletterande utbildningar vid sidan om de vanliga lärarutbildningarna. Behovet är redan stort och det vore olyckligt om processen för denna åtgärd hamnade i långbänk.
DEN BÄSTA AV alla åsikter om skolan som levererades under torsdagen kom från Lärarförbundets ordförande, Johanna Jaara Åstrand: ”Jag tycker att det är ganska anmärkningsvärt att vi har politiker som är beredda att komma överens om både pensioner och försvar, men inte om skolan. Då motiverar de att det handlar om de områden som är mest strategiskt viktiga för Sveriges framtid. Det är väldigt märkligt att inte skolan hör dit.”
DET ÄR ONEKLIGEN svårt att inte instämma i denna dom över hanteringen av skolfrågan. Den är allt får stor och allt för framtidsavgörande för att hanteras som ett vanligt politikområde. Detta ska inte tolkas som att politiker och partier och inte ska ha åsikter om hur vi utformar en bättre skola, däremot hade det varit önskvärt att påverkan på hur skolan ska utformas utgick ifrån en bredare enighet. I en sådan enighet behövs i allra högsta grad, som nu genom Skolkommissionen, blandas in profession och forskning för att åstadkomma ett utbildningssystem som inte ständigt skiftar beroende av färg på regeringen. I en sådan modell krävs också lägre svansföring och högre ansvarskännande för möjliga långsiktiga politiska kompromisser.
DEN DAG VI kan åstadkomma denna modell och detta gemensamma synsätt på den svenska skolan är troligen mer avgörande än alla förslag i det betänkande som nu ligger på regeringens bord. Ska vi nå dit krävs det en ödmjuk inställning från regeringen och en ännu öppnare inställning från politiken att lyssna på de som berörs av skolans verksamhet. Sist men inte minst krävs det en mer sansad retorik än den Jan Björklund (L) levererar.
Det är onekligen svårt att inte instämma i denna dom över hanteringen av skolfrågan.