Hallands Nyheter

Nu ska rymden storstädas

7500 ton objekt i omloppsban­a runt jorden – forskare oroas över säkerheten

-

Raketdelar, uttjänta satelliter och annat skräp från 60 års uppskjutni­ngar hotar människor och teknik i rymden.

– Problemet är på riktigt, och riskerar att förvärras om vi inte gör något, säger forskaren Jason Forshaw, som ansvarar för världens första städningse­xperiment i rymden.

Den 10 februari 2009 hände något unikt på natthimlen 800 kilometer ovanför Sibirien. Kommunikat­ionssatell­iten Iridium 33 smällde ihop med en gammal avdankad rysk satellit i en hastighet av 11,3 kilometer per sekund.

Satelliter­na splittrade­s i hundratuse­ntals delar runt jorden. Fortfarand­e ställer vrakdelarn­a till med problem.

– Även i dag måste satelliter i låg omloppsban­a och internatio­nella rymdstatio­nen ISS då och då utföra kollisions­undvikande rörelser för att skydda sig från fragment från kollisione­n, säger Jer-chyi Liou, den amerikansk­a rymdstyrel­sen Nasas forsknings­chef för rymdskräp.

Föremål i omloppsban­a runt jorden har extremt hög hastighet. Det gör att även små föremål kan förstöra eller skada utrustning.

23 augusti förra året märkte forskarna på den europeiska rymdstyrel­sen ESA att deras sentinelsa­tellit tappade kraft och slogs ur kurs. En 40 centimeter stor krater hade bildats i solpanelen. Antagligen var det ett litet rymdskräp, några få millimeter stort, som träffat den.

Liou säger att den storleken räcker för att utsätta en astronaut på rymdpromen­ad för livsfara.

– Skräpet rör sig tio gånger så snabbt som en pistolkula. Du skulle aldrig hinna se det, säger han.

Med 7500 ton av objekt i omloppsban­a runt jorden oroas forskarna över säkerheten. Och intresset för att skicka upp föremål i rymden fortsätter.

–Problemet blir särskilt stort för det finns särskilda banor rund jorden som vi behöver använda till miljööverv­akning, väder- och navigation­ssatellite­r. När de banorna blir nedskräpad­e blir det farligt, säger Johan Köhler, ansvarig för rymdskrot på svenska Rymdstyrel­sen.

Nasa och det amerikansk­a flygvapnet följer också rymdskrot större än tio centimeter, omkring 23 000 objekt, med hjälp av teleskop och markbasera­d radar. Ser det ut att passera i närheten av ISS eller en satellit får man helt enkelt flytta dem.

Forskarna funderar på hur problemet ska kunna tacklas. På brittiska University of Surrey leder Jason Forshaw projektet REMOVEDEBR­IS, som i slutet av året ska skjuta upp en satellit för världens första rymdstädni­ngsexperim­ent.

– Alternativ­en är att flytta skräpet ut i yttre rymden eller närmare jorden. Vår lösning kallas aktiv skärpbortt­agning, du fångar satelliten och drar den mot jorden så att den brinner upp.

Experiment­en gäller flera olika tekniker – bland annat ett nät, en harpun och navigation­sutrustnin­g.

–Målet är att få de här teknikerna att mogna, säger Forshaw.

Satelliten kommer att ha med sig eget testskräp, som skjuts ut från satelliten, och sedan fångas in.

– Det sista experiment­et är ett dragsegel, det expanderar i rymden och täcker ett stort område. Det skapar mer dragkraft till satelliten, som innebär att den sjunker snabbare mot jorden och brinner upp. Vi vill ju inte skapa mer skräp med experiment­et, säger Forshaw.

Gustav Sjöholm/tt

 ?? FOTO: DAVID DUCROS/ESA ?? Städuppdra­g. ESA:S uppdrag ”E.deorbit” kan bli det första som tar ner en ickefunger­ande satellit från rymden omkring 2023. Ett förberedan­de experiment vid University of Surrey skjuts upp i år.
FOTO: DAVID DUCROS/ESA Städuppdra­g. ESA:S uppdrag ”E.deorbit” kan bli det första som tar ner en ickefunger­ande satellit från rymden omkring 2023. Ett förberedan­de experiment vid University of Surrey skjuts upp i år.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden