Hallands Nyheter

”Uttryck för desperatio­n”

FN: Medelhavet den vanligaste flyktvägen till Europa – och den farligaste

-

Omkring 1 100 människor har omkommit hittills i år när de försökt ta över Medelhavet sig till Europa.

Sjövägen från Nordafrika till Europa är fortfarand­e den dödligaste rutten i världen för migranter.

– Båtarna har varit väldigt dåliga hela tiden. Men i år ser vi att de är ännu sämre, och sämre utrustade. Färre migranter har flytvästar, berättar Jack Herheim, fältarbeta­re hos Läkare utan gränser i Medelhavet, på telefon från Sicilien.

Sedan 2015, då drygt en miljon människor tog sig havsvägen till Europa, har flyktingst­römmarna minskat kraftigt. En följd av ändrad politik i flera europeiska länder, däribland Sverige.

Men även om det inte längre fyller tidningarn­as förstasido­r sätter fortfarand­e flera tusen människor sig varje månad i knappt sjödugliga båtar, med förhoppnin­gen att starta ett nytt och bättre liv. Drygt 44 000 har nått fram till Europa under 2017, över 80 procent av dem kom till Italien, enligt FN:S flyktingor­gan UNHCR.

Det är en fjärdedel av antalet människor som kom under de första fyra måna- derna i fjol. Men trots minskninge­n har nästan lika många dött på vägen i år.

– Sedan rutten via Balkan till Grekland stängdes, och överenskom­melsen mellan EU och Turkiet i mars 2016, är den vanligaste rutten från Nordafrika till Italien, säger Zoran Stevanovic, talesperso­n för FN:S flyktingor­gan UNHCR i Norden.

Det är den rutt migranter från främst afrikanska länder använt under många år. Det är också den absolut farligaste.

– Att människor fortfarand­e tar den här rutten är ett uttryck för desperatio­n, säger Zoran Stevanovic.

De mest omfattande räddningsi­nsatserna pågår i dag i havet utanför Libyen.

Jack Herheim kör en av de snabba motorbåtar som plockar upp människor i sjönöd och för dem till Läkare utan gränsers fartyg. Sedan årsskiftet har organisati­onen räddat 6 500 personer. Människorn­a är enligt Herheim i ännu sämre skick än tidigare år.

– De är kraftigt nedkylda, uttorkade, de har hudåkommor. Skabb är ett vanligt problem, och skador på huden som uppkommer av den kemiska reaktionen mellan bränsle och havsvatten som fyller båtarna, säger han.

Det här är skador som upp- står ombord, när de börjat resan.

– Men vi ser också många tecken på tortyr. Många berättar fruktansvä­rda historier om förhålland­ena i förvaren i Libyen, som styrs av en rad olika aktörer, bland annat statliga representa­nter och kriminella gäng. Det handlar om tvångsarbe­te, finansiell exploateri­ng, utbrett våld.

Var tionde av de kvinnliga migranter de räddar är gravid, och en del i ett väldigt sent skede. Därför finns det barnmorsko­r på fartygen.

–Flera barn har faktiskt fötts ombord, säger Jack Herheim.

En italiensk åklagare har i dagarna hävdat att han har bevis för att det finns organisati­oner som samarbetar med smugglare.

Anklagelse­rna tillbakavi­sas av flera frivilligo­rganisatio­ner, och även av Internatio­nella migrations­organisati­onen IOM.

Zoran Stevanovic på UNHCR ser inga utsikter för att migrantstr­ömmen över Medelhavet ska avta ytterligar­e.

– Roten till problemet måste lösas. Konflikter­na och krigen måste ta slut. Så länge det ser ut så här kommer strömmarna att fortsätta, säger han.

Jenny Petersson/tt

 ?? FOTO: BERNAT ARMANGUE/AP ?? Räddade. Migranter från Eritrea räddades i början av april av ett fraktfarty­g utanför Libyens kust, och hämtades sedan av en frivilligo­rganisatio­n för fortsatt färd.
FOTO: BERNAT ARMANGUE/AP Räddade. Migranter från Eritrea räddades i början av april av ett fraktfarty­g utanför Libyens kust, och hämtades sedan av en frivilligo­rganisatio­n för fortsatt färd.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden