Kriminella hotar välfärdssystemen

Utredare: Den här typen av brottslighet har blivit tyngre

Regeringens utredare varnar för att organiserad brottslighet hotar välfärdssystemen. Det går snabbt att komma över mycket pengar, och risken att upptäckas är låg.

– Vi ser på ett tydligt sätt att den kvalificerade brottsligheten och gängkriminaliteten har gjort intåg i välfärdssektorn, säger utredaren Lars Erik Lövdén.

Utredningen har gått igenom 7 350 anmälningar om brott mot bidrags- och ersättningssystem de senaste åren. Bara de brottsanmälningarna omfattar 600 miljoner kronor, varav 500 miljoner betecknas som kvalificerade välfärdsbrott.

Men summorna som den organiserade brottsligheten kommer åt är mycket större än så. Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket har bedömt att det kan handla om 10–20 miljarder årligen.

Lövdén anser att den organiserade brottslighetens hot mot välfärden är något annat än enskilda vab-fuskares.

– Den här typen av brottslighet har accentuerats, den har blivit tyngre och mer omfattande, säger han.

Inte sällan använder de kriminella sig av företag som brottsverktyg. I en uppmärksammad härva i Södertälje för några år sedan dömdes 34 personer för olika typer av bedrägerier och bidragsbrott, i flera fall med fängelse som straff. Bedrägerierna uppgick till runt 30 miljoner kronor och handlade om oriktiga utbetalningar av assistansersättningar.

Pengarna gick till ett bolag som stod för assistans till knappt 20 personer. De personerna hade riktiga assistansbehov och var inte misstänkta för brott, men bolaget hade fejkanställda, med påhittade tidrapporter och fick bidrag för jobb som aldrig utfördes. Pengarna användes sedan till svarta löner till de anställda som faktiskt utförde jobbet, men också till privat konsumtion. De fiktiva anställningarna ledde även till oriktiga uppgifter till Försäkringskassan om sjukpenninggrundande inkomst, vilket i sin tur ledde till oriktiga utbetalningar av sjuk- och föräldrapenning.

Utredningen lägger fram runt 25 lagförslag. Ett av dem är att skärpa maxstraffen för grova bidragsbrott från fyra till sex års fängelse, ett annat att inrätta en egen utredningsenhet på Försäkringskassan. Mer komplicerade brott ska utredas av Ekobrottsmyndigheten. Mycket handlar om att förbättra informationsutbytet mellan olika brottsutsatta myndigheter, främst Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Olika anställningsstöd, som nystartsjobb, är särskilt attraktiva för de kriminella.

– Det har varit alldeles för lätt att vara bidragsbrottsling, säger justitieminister Morgan Johansson (S), som räknar med att kunna lägga fram flera lagförslag nästa vår.