Om du vill leva, undvik ekvatorn

Stor risk att bli uppäten där

Risken att bli uppäten är störst vid ekvatorn. Vill man leva ska man söka sig mot polerna.

Den regeln gäller sannolikt för de flesta djur, och har nu testats i ett experiment.

I experimentet undersökte man hur stor risken är för fjärilslarver att bli dödade av olika rovdjur på olika platser på jordklotet.

Resultatet är slående: fjärilslarver i Sverige och andra nordliga områden löper åtta gånger mindre risk att bli uppätna jämfört med fjärilslarver i tropikerna.

För att beräkna riskerna använde man sig av larvattrapper tillverkade av modellera. Attrapperna ser ut som äkta larver och blir ofelbart attackerade av fåglar eller rovinsekter om de upptäcks.

Nästan 3 000 attrapper placerades ut i naturen på 31 platser över hela jordklotet. I studien, som publiceras i Science, deltog 40 forskare från 21 länder, inklusive Sverige.

Attrapper av det här slaget har använts tidigare för att undersöka predation på insekter – och metoden fungerar. Rovdjur som angriper de fejkade larverna släpper taget så fort de upptäcker att de inte är ätbara.

Attrapperna limmas fast på växter och när de samlas in kan man lätt, genom bitmärken som rovdjuren lämnat efter sig, se hur många av dem som attackerats.

Resultatet ger ett mycket tydligt svar. För varje breddgrad norrut eller söderut från ekvatorn minskar dödsrisken för en fjärilslarv med 2,7 procent.

Samma princip gäller i bergstrakter – ju högre upp, desto lägre risk.

– Detta gäller säkert generellt för de flesta insekter över hela jorden. Jag tror personligen att det gäller för alla organismer, även ryggradsdjur, säger Tomas Roslin, professor i insektsekologi vid SLU i Uppsala.

Intressant nog upptäckte man också att det var rovinsekter, inte fåglar eller däggdjur, som gjorde att dödsrisken för larverna ökade i tropikerna.

– Bitmärkena antyder att det oftast var myror som stod för attackerna, säger Roslin.

Frågan är hur fjärilarna i tropikerna kompenserar för den högre dödsrisken. Inget vet säkert.

–Det finns nog flera av dem. Dels finns det många fler arter vid ekvatorn, och de har möjligen större ungproduktion. Men det är också troligt att de har utvecklat starkare försvar, exempelvis gifter, och bättre kamouflage, säger Roslin.

Roland Johansson/tt