Antalet ungdomar i Halland som får adhd-medicin ökar

Var 20:e tonåring i Halland har recept på läkemedel mot adhd, vilket är en hög siffra nationellt sett.

Halland tillhör landets tredje–fjärde mest generösa län vad gäller att skriva ut amfetaminliknande medicinerna. Adhd är en psykiatrisk diagnos på hyperaktivitet, vilken är ungefär dubbelt så vanligt bland pojkar jämfört med flickor.

I åldersguppen 10–17 år har 7,0 procent av länets pojkar recept på adhd-medicin medan flickorna har en lägre siffra: 3,4 procent. Slår man ihop båda könen blir andelen i Halland 5,2 procent av alla 10–17-åringar.

Socialstyrelsen kom för ett par veckor sedan med en rapport om medicinförskrivningen för adhd. I sin genomgång är man bekymrad över de höga siffror som Halland nått upp till tillsammans med Gotland, Gävleborg och Uppsala. De tangerar, och till och med, överskrider vissa beräkningar över hur stor andel av befolkningen som faktisk har adhd.

I vissa län, exempelvis Jönköping och Kronoberg, är förskrivningen bara hälften så stor.

HÅKAN JARBIN, chefsöverläkare för barn- och ungdomspsykiatrin i Halland, bedömer dock att man i det egna länet ligger på rätt nivå – sedan man exempelvis för runt tio år sedan låg på en medicineringsgrad av 2 procent

för tonårspojkarna.

– Ökningen vi gjort genom åren har planat ut. Det kommer inte att bli så mycket mer, säger Håkan Jarbin till tidningen

DE STORA skillnaderna mellan de svenska länen förklarar han med att sjukvården på många håll inte haft resurser att ge adhd-unga vård; ännu inte lärt sig bemästra diagnostiken och i tillräck-

lig grad startat behandlingar med läkemedlen.

– Vi i vårt län har däremot har en hög bemanning inom barn- och ungdomspsykiatrin och kan ge den vård som krävs.

I ovan nämnda rapport nämns andra möjliga förklaringar, som skulle kunna

handla om arv och miljö. Å andra sidan befarar Socialstyrelsen, och det uttrycks också i rapporten, att de låga siffrorna i vissa län kan bero på att unga där inte får den vård de behöver.

– Det handlar helt klart varken om arv eller miljö, kommenterar Håkan Arbin.

Alla unga som fått diagnosen adhd medicineras inte och i dessa fall blir resultaten sämre.

– Vi följer upp efter ett år. Då ser vi att de omedicinerade inte förbättras, säger Arbin.

EN GRUND FÖR medicineringarna är i stor utsträckning de krav som ställs i grundskola och på gymnasiet och studiemiljön på dessa ställen.

– Utan behandling går det dåligt och de får skit. Men när de gått ur skolan, tagit sig igenom den åldern, är det så mycket som 50 procent som inte behöver medicinerna mer. De hittar jobb som de klarar och ett liv som funkar för dem.

”Ökningen vi gjort genom åren har planat ut. Det kommer inte att bli så mycket mer.” HÅKAN JARBIN chefsöverläkare för barn- och ungdomspsykiatrin i Halland