Kinesisk politik sägs vara grund för häktningen

Att Turkiet fick igenom sin begäran att efterlysa Halmstadjournalisten Hamza Yalcin internationellt kan bero på att Interpol fått en kinesisk ordförande. Kina-experten Joijje Olsson pekar på att denne man tidigare suttit i ledningen för Kinas fruktade säkerhetsministerium.

Trots att Interpol inte får användas vid politiska brott, har spanska myndigheter häktat Halmstadjournalisten Hamza Yalcin utifrån turkiska anklagelser om terrorism – som av allt att döma handlar om att han skrivit kritiskt om bland annat president Erdogan.

Den svenske Kina-experten Joijje Olsson ser en förklaring i Interpols nya ledning och i hur banden mellan Turkiet och Kina har stärkts i takt med att det ekonomiska utbytet ökat.

På sin blogg Inbeijing pekar han bland annat på att Turkiet nyligen lovade att ”eliminera anti-kinesiska rapporter i media” – och att Kina därför som motprestation vill hjälpa Turkiet att jaga dissidenter.

Joijje Olsson är författare och journalist, utbildad vid University of Hong Kong, och sedan tio år tillbaka bosatt i Asien. Han har tidigare bott i Peking, men blev för ett år sedan svartlistad på grund av sin rapportering och flyttade till Taiwan.

I sitt blogginlägg om Halmstadbon Yalcin skriver han om hur passande det är för Turkiet att Interpol sedan slutet av förra året har en kinesisk ordförande: Meng Hongwei, som varit näst högste chef för Kinas fruktade säkerhetsministerium.

”När Turkiet har hört av sig till Interpol, är det högst sannolikt att dess kinesiska ledning godkänt Hamza Yalcins efterlysning i ljuset av de närmare relationerna mellan enpartistaten Kina och det allt mer auktoritära Turkiet”, skriver han och menar att Yalcin blivit ”en bricka i ett storpolitiskt spel”.

På den svenska regeringens hemsida kan man läsa att ”utvecklingen i Turkiet är mycket oroande” och att ”Sverige understryker vikten av att åtgärder mot terrorism inte får inskränka grundläggande fri- och rättigheter”.

På flera svenska kultur- och ledarsidor efterlyses dock hårdare tag. Det görs jämförelser med hur förbundskansler Merkel hotat att dra in bistånd och utfärda resevarningar för tyska turister efter att den tyske medborgarrättsaktivisten Peter Steudtner greps utanför Istanbul i juli (samtidigt som den svenske människorättsaktivisten Ali Gharavi greps).