Kamelkött, kat och ett trovärdigt val
VALOBSERVATÖRENS NOTERING: HUR RÖSTAR DEN SOM INTE KAN LÄSA?
1. KAMELKÖTT OCH KAT
På lunchrestaurangen i Sheikh serverar man väl tilltagna portioner med kamelkött och ris. Men notan är en överraskning. Dyrt. Jag frågar Mokhtar, som bott bland exilsomaliländare i Sundsvall, som lärde sig svenska men hade svårt för både snökyla och välfärdssystem och snart flyttade tillbaka till Somaliland. ”Det är nåt fel när människor sitter sysslolösa och väntar på pengar”, hade han sagt om den svenska välfärden.
Nu frågar jag honom om de handskrivna anteckningarna på notan. Visserligen är vi fyra som ätit, men 570 000 shilling, mer än 500 kronor för maten?
– Det är säkerhetsvakten som satt upp sin kat på notan, säger Mokhtar.
Säkerhetsvakten står en bit därifrån, med automatkarbinen hängande över axeln.
– Det där får du betala själv, säger jag om hans rejäla knippe kat, de narkotiska bladen, som han just har hivat in i landcruisern som färdkost.
– Jag trodde du ville dela kat med mig, säger han med ett leende.
2. ”DÄR ÄR SÅ VACKERT.”
Terrorister smällde av bilbomber i huvudstaden Hargeisa 2008, dödade 25. Sedan dess har utländska resenärer försetts med säkerhetsvakter så fort de ger sig ut på landsbygden. En försiktighetsåtgärd, egentligen rätt onödig. Det här är inte Somalia, det här är Somaliland, den nordvästra delen som bröt sig loss från Somalia efter inbördeskriget 1991. En utbrytarrepublik, en stabil del av Afrikas horn, vars självständighet ännu inte har erkänts, men en landsdel som i praktiken fungerar som en egen stat och nu återigen bevisar sin politiska mognad och väljer ny president.
Det är på tiden. Sju år sedan senaste presidentvalet och den åldrande presidenten Ahmed Mahamoud Silanyo, som inte ställer upp för omval, har möjligen tappat greppet och kritiseras för tilltagande korruption och en otillbörlig favorisering av den egna klanen.
Vi har åkt till Sheikh, 1 400 meter upp i Golisbergen. Jag, den sydafrikanska observatörskollegan Deborah, chauffören Hussein, hans brorsa Mokhtar – och så säkerhetsvakterna. Där ska vi hålla koll på röstningen och räkningen.
– Där är så vackert, hade den gamle mannen sagt på hotellet i huvudstaden Hargeisa när vi gav oss iväg.
Den brittiska regeringen hade fått en inbjudan från Somaliland: Sätt ihop en internationell grupp med valobservatörer! Håkan Bergström, journalist på HN som tidigare rest i landet, blev en av 60 observatörer vid Somalilands presidentval.
3. SCANNADE ÖGON
Ingenting är så hoppfullt som köer som tidigt på morgonen ringlar sig i flera hundra meter framför en ännu inte öppnad vallokal. Förväntan. En tilltro till demokratins möjligheter. De köar med sina röstkort, den identitetshandling som ska ge dem rätt att välja.