Mäster Törngrens borttappade titel är upphittad
Det fanns ingen svensk krukmakarmästare, sades det. Sveriges Hantverksråd hade tappat bort Bengt Törngren i registret. Men nu är ordningen återställd. Törngren är åter erkänd som krukmakarmästare – Sveriges äldsta.
När Sverige hade ett skråväsende krävdes mästarbrev för att få arbeta inom ett hantverksyrke i städerna. 1846 avskaffades skråväsendet. Men behovet av bevis på en hantverkares skicklighet fanns kvar, så gesälloch mästarbreven fortsatte att delas ut, men nu var det olika typer av branschorganisationer som stod för valideringen, i stället för skrået.
VILKEN ORGANISATION SOM har utfärdat breven har förändrats gång på gång i Sverige. 1985, när krukmakaren Bengt Törngren på Törngrens krukmakeri i Falkenberg tog sitt mästarbrev, låg ansvaret hos ”Sveriges hantverks- och industriorganisation familjeföretagen” – en organisation som i dag har utvecklats till Företagarna.
1995 samlades ansvaret för alla hantverkaryrkens gesäll- och mästarbrev hos Sveriges Hantverksråd, på uppdrag av regeringen (rådet skulle också digitalisera all information från och med 1991). Men hantverksrådet behöver i sin tur en yrkesspecifik organisation som ansvarar för kunskapsförmedling, utbildning och kunskapsbedömning inom varje område, för att utfärda nya gesäll- och mästarbrev.
Fram till 2017 låg ansvaret för krukmakaryrket hos en organisation som inte var särskilt intresserad av att utfärda gesäll- och mästarbrev. Därför har det under flera år inte delats ut några nya inom krukmakaryrket.
Men från och med 2017 har organisationen Hemslöjden tagit på sig ansvaret. Sedan september 2017 har åtta mästarbrev inom krukmakaryrket delats ut. Bland annat till Ulrika Weijmer från Varberg (se föregående sida).
Men vilka krukmakargesäller och -mästare som har funnits sedan tidigare, före 1991, har varit oklart. Sveriges Hantverksråd har fått till sig en enorm mängd dokumentation från många organisationer som har haft ansvar för breven i olika yrken, i olika tider. Hantverksrådet har inte kunnat överblicka allt (och har heller inte det som officiellt uppdrag från regeringen).
– För drygt tio år sedan läste jag i en tidning att det inte fanns någon krukmakarmästare i Sverige. Men jag sitter ju här, med både mästarbrev och mästarring, säger Bengt Törngren, i dag pensionerad krukmakare i Falkenberg.
Hans brev är ett av potentiellt många som har legat bortglömt.
EN MAN SOM heter Stefan Andersson är själv krukmakare, och anställd som projektledare på Sveriges Hantverksråd.
– Det går rykten om att det senaste krukmakarmästarbrevet utfärdades på 60-talet, men jag har inte kunnat bekräfta det, säger Stefan Andersson när HN ringer upp honom.
Det är han som har arbetat för att få till stånd samarbetet med Hemslöjden, så att nya gesäll- och mästarbrev kan delas ut. Han blir överlycklig när jag berättar att det finns ett mästarbrev från 1985 som han kan få titta på. Med hjälp av numret på Bengt Törngrens mästarbrev kommer han troligtvis kunna lokalisera det i arkivet.
– Men det finns inget tvivel från oss att det är ett giltigt mästarbrev, säger Stefan Andersson efter att ha sett en bild på det.
NÄR BENGT TÖRNGREN skulle ta sitt mästarbrev 1985 fanns det ingen mästare i Sverige, berättar han. En dansk krukmakarmästare, Aage Rasmus Selsbo, fick komma och godkänna honom.
Så om organisationen som utfärdade Törngrens mästarbrev hade rätt om att det inte fanns någon före honom, är han i dag Sveriges äldsta krukmakarmästare. Troligtvis är och också den enda - fram till 2017. För sedan 1991, när Sveriges Hantverksråd tog över ansvaret att dela ut mästarbrev, har det inte delats ut något nytt (förrän nu). Sedan september 2017 har Hemslöjden utbildat och godkänt åtta nya krukmakarmästare.
– Brevet från 1985 är troligtvis det senaste, säger Stefan Andersson. Vad har ett mästarbrev för betydelse?
– Förr handlade det främst om yrkesstolthet. Det gör det än i dag, men det har uppstått en ny klyfta mellan högskoleutbildade krukmakare och dem som har gått lärlingsvägen, säger Stefan Andersson.
Gesäll- och mästarbreven är ett sätt för krukmakare utan högskoleutbildning att bevisa sin kunskap.
– Det kan hjälpa dem att förklara för en orolig kund, uppköpare, institution eller tidning att de har och göra med en skicklig hantverkare. Ibland krävs papper för att folk ska förstå vilken respekt en krukmakare förtjänar, säger Stefan Andersson.