Ny barnlag aktuell 2020
SVERIGE: REGERINGEN VILL GÖRA BARNKONVENTIONEN TILL SVENSK LAG
FN:S konvention om barnets rättigheter antogs av FN:S generalförsamling den 20 november 1989 och trädde i kraft 1990.
Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar.
Den innehåller 54 artiklar, varav fyra är grundläggande principer som alltid ska beaktas vid frågor som rör barn:
* * *
För att göra reklam för lagförslaget besökte barn- äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren (S) Rålambshovsskolan i Stockholm. Där träffade hon elever i klass 8D och svarade på frågor.
– Sverige är ett väldigt barnvänligt land. Men det kan göras mer, säger Hallengren.
Sverige var ett av de första länderna som skrev under FN:S barnkonvention. Men den blir svensk 1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
3. Alla barn har rätt till liv och utveckling.
4. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. 196 länder har skrivit under och förbundit sig att följa reglerna. USA är det enda land som inte ratificerat barnkonventionen. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 som ett av de första länderna.
Regeringen avvisar den tunga kritiken mot att göra barnkonventionen till svensk lag. Nu läggs en proposition fram för riksdagen.
lag först den första januari 2020, 30 år efter att den trädde i kraft.
– Det är väldigt symboliskt viktigt. Det är en viktig signal man skickar, säger Hallengren.
INFÖR ATT LAGEN ska träda i kraft ska regeringen genomföra ett treårigt ”nationellt kunskapslyft” om barnkonventionens innehåll och ta fram en vägledning om hur den ska tolkas.
För tolkningsproblemen är många, anser kritikerna, och tunga instanser har avrått regeringen från att inkorporera barnkonventionen i svensk lag. Lagrådet har avstyrkt förslaget bland annat för att ”de flesta av konventionens artiklar är allmänt hållna och utformade så att de inte passar för en direkt tillämpning i enskilda fall”.
Lagrådet har även ifrågasatt om det finns ett behov att göra lag av konven-