Halkan blir en dyr affär
BEREDSKAP. På bara några timmar snöar delar av Sverige igen. Tåg- och busstrafik får ställas in och bilar fastnar i timslånga köer. Gående har svårt att ta sig fram, många halkar och skadar sig. Och fotgängare är de som vid snöoch isigt väglag drabbas av flest skador som kräver sjukvård. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, halkar drygt 25 000 personer varje vinter så illa att de måste söka läkarvård och drygt 3 000 av dessa hamnar på sjukhus. Den vanligaste skadan är en bruten eller kraftigt stukad handled, arm eller axel. Äldre är de mest utsatta och kvinnor är i majoritet.
Vinter, mörker och halka samt kommuner som snålar med snöröjning och sandning är en olycklig kombination. Studier från Väg- och transportforskningsinstitutet visar att det finns ett tydligt samband mellan kostnaderna för vinterväghållning och kostnaderna för skador. I kommuner där det läggs små resurser på vinterväghållning är kostnaderna för fallrelaterade skador högre. Men eftersom kostnaderna för vården och vinterväghållningen tas ur olika pengapåsar, får kommunen inte tillbaka pengarna i form av lägre vårdkostnader då vården sköts av landstingen.
VARJE ÅR OMKOMMER cirka 1 500 personer på grund av fallolyckor, halkolyckor inräknade, och 70 000 skadas så illa att de måste uppsöka akutvård, enligt MSB. Äldre och främst de över 80 år drabbas hårdast. Som jämförelse omkom 254 personer förra året till följd av trafikolyckor, det lägsta antalet i modern tid trots att antalet bilar på vägarna var historiskt högt. När riksdagen 1997 antog en Nollvision för trafiken omkom 541 personer. Halveringen av antalet omkomna i trafiken under drygt 20 år är resultatet av en uttalad Nollvision med kraftfulla förebyggande insatser.
MSB HAR I en rapport redovisat hur dålig kunskapen om olika typer av olycksfall är. Majoriteten svenskar tror till exempel att trafikolyckor orsakar flest dödsfall. Politiker utgör förmodligen inget undantag. Inte undra på om de politiska prioriteringarna blir därefter.
Fall- och halkolyckor är i dag ett tyst samhällsproblem. Vi vet att de inträffar men de flesta har inte klart för sig hur omfattande och allvarligt problemet är. Om inget görs lär det bli riktigt trångt på våra sjukhus framöver för de äldre blir cirka 45 000 fler varje år. Därför är det dags för politikerna att vakna upp och ta krafttag om antalet fallolyckor ska minska. 2018 måste bli året då riksdagen inte bara formulerar, utan också satsar seriöst på en Nollvision för fallolyckor. Det skulle spara stora resurser och onödigt lidande för många människor
Jöran Rubensson tidigare ordförande i Sveriges
Pensionärers Riksförbund, SPRF, och expert i utredningen om nationell kvalitetsplan
för äldreomsorgen