Viktig debatt om miljöhänsyn i skogen

på ”Vi har för lite skydd av natur och skog” (12/4).

Debatten om miljöhänsyn i skogen är välkommen, bra och viktig. Den svenska skogspolitiken lades om 1993 då miljömålet likställdes med produktionsmålet. Utvecklingen därefter har i stort varit en succé. Dels har den långsiktiga, värdeskapande produktionen i skogen ökat, vilket är nödvändigt för välfärden i landet. Men väl så glädjande är den utveckling av naturvården som skett. Utmaningen ligger i att hitta balansen, mellan miljö och produktion.

Signaturen Gert – varför denna anonymitet? – tar upp frågan om hur stor del av skogen som är avsatt för naturändamål och hur stor del som används för produktion. Detta är en symbolfråga som även ingår som del i de svenska miljömålen.

Vad gäller Halland kan det även vara intressant med ett längre historiskt perspektiv. I början av 1900-talet hade ljunghedarna brett ut sig och stora insatser gjordes för att plantera skog när den första skogsvårdslagen kommit. I dag har vi i Halland cirka 325 000 hektar skogsmark. Det kan jämföras med 100 000 hektar år 1850 och 195 000 hektar 1950.

Södra är en skogsägarförening i Götaland som samlar ungefär hälften av alla familjeskogsbrukare. Totalt har Södra 51 000 medlemmar vilka i sin tur äger ca 2,5 miljoner hektar skogsmark. Södra publicerar årligen i sin års- och hållbarhetsredovisning hur stor del av skogsmarksarealen hos Södras medlemmar som är avsatt eller lämnad för olika former av naturhänsyn.’ Såhär såg det ut 2017: Lågproduktiv skogsmark som lämnas 6,9%, Reservat och biotopskydd 3,0%, Frivilliga avsättningar 8,1%, Arealer med kombinerade mål 2,5%, Generell hänsyn vid avverkning 5,1%, Totalt areal naturhänsyn 25,6%.

Sammantaget bedriver vi alltså aktiv skogsproduktion på ca 75% av skogsmarksarealen medan naturhänsyn, på lite olika sätt, har företräde på 25%.

Gustav Tibblin

medlemschef Södra