António Guterres kämpar i motvind

Ett drygt år in i António Guterres värv som FN:S generalsekreterare tyngs världssamfundet av en Syrienkonflikt till synes utan slut och ett säkerhetsråd som verkar mer låst än någonsin. Under helgen konfererar portugisen med säkerhetsrådet i skånska Backåkra.

Mötet är en chans för Guterres att visa ledarskap i den svåra och splittrande frågan om kriget i Syrien. Det sker en vecka efter att USA, Frankrike och Storbritannien attackerade syriska positioner som svar på regimens misstänkta kemvapenattack i Douma i början av april.

– I Backåkra får Guterres lite mer tid med rådets Fn-ambassadörer. Det kanske kan bidra till bättre stämning, att olja gjuts på vågorna. Men jag tror inte att några konkreta framsteg i Syrienfrågan är i sikte, säger Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

ENGELBREKT PÅPEKAR ATT besluten om just Syriens framtid främst fattas i rådets fem permanenta medlemmars huvudstäder. Och de är låsta i sina positioner, där Moskva är allierat med den syriske ledaren Bashar al-assad.

– Huvudstäderna lär inte ta hänsyn till stämningen på en kursgård i Skåne. . . Men man kan ju alltid hoppas på att personkemin i rådet blir bättre. Guterres är en erfaren politiker och det är precis vad som behövs nu.

Engelbrekt tror att generalsekreteraren har större möjligheter att leverera resultat från Backåkra om han tar upp långsiktiga strategiska frågor som framtiden för de fredsbevarande insatserna och flyktingfrågan. Men de senaste dagarna har det varit tydligt att konferensen kommer att överskuggas av Syrienkrisen.

MÖTET ÄGER RUM i en tid då våldsamheterna i Syrien gått in på sitt åttonde år och miljontals människor är på flykt. FN:S säkerhetsråd har gång på gång lamslagits av veton och Guterres – likt sin företrädare – har manat till lugn och besinning. Men han har även varnat för att Mellanösterns kaos hotar världsfreden.

Och Syrien är inte det enda molnet på Guterres himmel. Parallellt tampas han med att reformera Fnkolossens byråkrati samt hantera terrorism och frågan om humanitärt tillträde i krigszoner. Konflikthärdarna Kongo-kinshasa, Jemen, Sydsudan och Burma dyker regelbundet upp på säkerhetsrådets agenda – liksom det möjliga kärnvapenhotet från Nordkorea.

Generalsekreterarens uttalande vid tillträdet i januari 2017 om att alltid sätta ”freden först” känns emellanåt