Vill du bli en av tyckarna?

Här är den perfekta fritidssysslan för dig som gillar att testa mat och alkoholfri dryck och kan sätta ord på vad du tycker. Nu är det dags att söka till vår populära konsumentpanel.

Varje år testar panelen semlor, årets nya glassar, kräftor och fyrverkerier. Utöver det blir det massor av smaktester av nya och traditionella produkter och du kan påverka vilka. Konsumentpanelens åsikter om livsmedel är viktiga för oss på redaktionen och läsningen ger vägledning till konsumenternas val.

Vi har plats för 40 ”tyckare”. Gillar du mat och tycker om att formulera dig hur det smakar i ett protokoll, samt betygsätta, hoppas vi att du söker till konsumentpanelen!

Konsumentredaktionen väljer ut denna panel, så att olika åldrar och kön blir representerade. Det är också viktigt med skilda bakgrunder och erfarenheter. Vi har fått in en hel del ansökningar och alla är fortfarande välkomna att söka. Vi vill gärna ha in fler ansökningar från er med utländsk bakgrund. Gärna fler män i alla åldrar också!

DU SOM SÖKER till panelen ska ha fyllt tolv år. Testerna genomförs i Göteborg på vardagar. Oftast börjar vi klockan 17 och de pågår ett par timmar. Uppdraget är tidsbegränsat till ett år.

Det är alltid med en fotograf under testerna, som både tar vanliga bilder som publiceras i samband med texten, samt ibland filmar till en video som kan läggas ut på tidningens sajt och i sociala medier.

Skriv till oss och berätta vem du är, hur gammal du är, vilka intressen du har och motivera tydligt varför just du skulle bli en passande panelmedlem. Just dina argument väger tungt när panelen väljs och det är de orden som kan göra att du får en av de 40 platserna.

DIN INTRESSEANMÄLAN SKA vara oss tillhanda allra senast den sjätte maj. Du kan antingen mejla in din anmälan till konsument@gp.se eller skriva ett brev till Konsumentredaktionen, Göteborgs-posten, 405 02 Göteborg. Skriv ”Konsumentpanelen” i ämnesraden på ditt e-brev och i hörnet på ditt vanliga brev.

Vi vill ha komplett adress, epostadress samt telefonnummer där vi lättast når dig.

En analys av bröd och flingor som Testfakta på vårt uppdrag låtit göra visar att nio av elva produkter innehåller stråförkortningsmedel som sprutas på säden för att den inte ska lägga sig vid regn eller kraftiga vindar.

ALLA IMPORTERADE PRODUKTER i testet innehåller rester av medlen, men de hittas också i storsäljande svenska bröd som Lingongrova, Skogaholmslimpa, knäckebröd från Leksand och Rågform från Fazer. De enda produkter som inte innehåller stråförkortare är Jättefranska från Pågen och Rågkaka från Polarbröd. Peter Bergkvist på Kemikalieinspektionen är inte särskilt förvånad.

– Den mesta råg som odlas i Sverige och utomlands besprutas och ämnena går i hög grad in i kärnan och hamnar i livsmedlet. I övriga Europa är även besprutning i andra sädesslag vanligt, och under de senaste åren ser vi en ökning för exempelvis vete i Sverige, säger han.

HALTERNA I BRÖDEN och flingorna ligger under gällande gränsvärden och enligt Livsmedelsverket finns det inga hälsorisker för människor. Men flera av ämnena misstänks ha negativ miljöpåverkan på fåglar och däggdjur, och är EU är på väg att göra nya utvärderingar av ett av ämnena.

Användningen av stråförkortare har länge varit en mycket het fråga i Sverige. Under lång tid var det förbjudet att användas i andra sädesslag än råg, men efter en harmonisering med EU är det nu tillåtet även för vete, korn och havre.

MEDAN SVERIGES Spannmålsproducenter varit positiva till slopat förbud har Kemikalieinspektionen verkat för en mer restriktiv användning. Dels har man varnat för övergödning, då besprutningen 1987: Sverige inför förbud mot användning av stråförkortare i spannmål. Undantag görs för råg eftersom råg anses skilja sig från övriga grödor med betydligt längre och svagare strå vilket ökar risken för liggsäd.

2002: Flera kemiföretag lämnar in ansökan för utvidgat användningsområde för sina produkter.

2005: Kemikalieinspektionen avslår ansökan, bland annat med hänvisning till risken för ökat kväveläckage genom att stråförkortningsmedel medger en intensivare gödsling.

2005: Två av kemiföretagen överklagar myndighetens beslut till regeringen. Sveriges Spannmålsodlare Jo-anmäler Kemikalieinspektionen. gör det möjligt att gödsla åkrarna mer, och dels för att en ökad användning ger ett väsentligt större intag av bekämpningsmedelsrester hos konsumenterna.

– De här ämnena är inte särskilt problematiska utifrån vad vi vet om dem i dag. Men vi har haft som praxis i Sverige att verka för en hållbar användning av växtskyddsmedel och att försiktighetsprincipen ska gälla, säger Peter Bergkvist.

ÄVEN STORA DELAR av livsmedelsbranschen vill få bort stråförkortningen. Polarbröd säger sig inte använda stråförkortat spannmål i några av sina produkter. Livsmedelskedjan Coop och Sveriges största bageri Pågen tillåter inte stråförkortat vete, men däremot stråförkortad råg.

DET FRÄMSTA ARGUMENTET för stråförkortning från lantbrukarnas sida är att kunna konkurrera på samma villkor som lantbrukare i andra länder. Men på branschorganisationen Svenska kvarnföreningen, med medlemmar som Fazer, Leksand och Wasa, ser man att trycket på rent och hållbart jordbruk är stort från såväl konsumenter som bagerier och livsmedelskedjor.

– Risken är att man inte kommer att kunna sälja sina produkter i framtiden om man fortsätter med stråförkortning, säger Helene Sollerhed, ordförande i Svenska Kvarnföreningen.

FÖRENINGEN REKOMMENDERAR DE bönder man har knutna till sig att börja odla utan.

– Vete har vi odlat utan stråförkortning under många år. För råg är det lite svårare eftersom stråna är svagare. Men det går att använda sig av tåligare arter som passar vårt klimat, säger Helene Sollerhed.

Vi vill gärna ha in fler ansökningar från er med utländsk bakgrund

2008: Regeringen avslår kemiföretagens överklaganden men företagen begär rättsprövning hos regeringsrätten.

2010: Regeringsrätten upphäver regeringens beslut med hänvisning till att det strider mot växtskyddsmedelsdirektivet och de svenska regler som har genomfört direktivet. Ärendena lämnas åter till Kemikalieinspektionen. Myndigheten konstaterar att det är ett trendbrott som går emot svensk förebyggande kemikaliepolitik.

2011: Kemikalieinspektionen bifaller ansökan om utvidgning till andra spannmål än råg.

2018: Nio produkter är godkända som stråförkortning för råg, vete, korn och havre. Analysresultat