Livsviktig valfråga!
FOLKHÄLSOPROBLEM. Ett misskött utbildningssystem pushar unga över gränsen, sedan fastnar de i vårdköer.
LEDARE 28/4. Han orkade inte längre. Den gudabenådade musikern som var Avicii, men också en helt vanlig ung man vid namn Tim. Sårbar, som vi alla är.
Samma dag som vi får veta varför Avicii har spelat sin sista ton, kommer Folkhälsomyndighetens rapport. Den hamnar lite i skuggan av familjens sorgliga bekräftelse. Ändå är kopplingen smärtsamt tydlig.
RAPPORTEN BÄR DET lite torra namnet: ”Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?” Men sidorna bär spår av tårar, svett och blod.
– Jag var väldigt stressad och spelade glad utåt, men mådde inte alls bra, berättar en gymnasieelev i en intervju SVT gjort med anledning av rapporten.
DET ÄR ELEVER som den flickan som Folkhälsomyndighetens rapport handlar om – unga som går sönder av press. Allt fler skolelever mår dåligt, tampas med sömnsvårigheter, ångest och ont i magen.
Men barn har väl i alla tider fått ont magen inför prov och betyg? invänder kanske någon.
Visst, men det rapporten pekar på är en större och allvarligare problematik, som blir allt värre.
”Ökningen av självrapporterade psykosomatiska symtom motsvaras också av en ökning av psykiatriska sjukdomstillstånd som kräver specialistvård, vilket talar för en faktisk ökning av psykisk ohälsa och inte enbart en ökad rapporteringsbenägenhet eller förändrad klinisk praxis.” konstaterar myndigheten.
– Vi ser att det är hundratusentals människor, ofta unga, ofta kvinnor, som mår dåligt. Det är ångest, det är oro det är depression, det är lättare psykisk ohälsa. Vi måste se till att det finns fler och enklare vägar in till hjälp för dem som mår psykiskt dåligt.
DET SADE ANNIE Lööf när hon presenterade partiets vårmotion. Att Centerpartiet förstår att sätta ljuset på den psykiska ohälsan välkommet.
Lika välkomna är de förslag som handlar om alternativa utbildningsvägar, om bättre utbyggda utbildningssystem. Kopplingen är kanske inte självklar för alla, ändå är den fullkomligt given för var och en som läser vilka slutsatser folkhälsomyndigheten drar av sin undersökning.
BRISTER I SKOLANS funktion, ökade krav och förändringar på arbetsmarknaden beskrivs som orsakerna till den växande ohälsoproblematiken. Folkhälsomyndigheten bedömer att den svenska skolan behöver stärkas.
Så är det. Men lika uppenbart är de alternativa utbildningsvägarna in måste bli fler.
AVICII VAR ”INTE gjord för det maskineri han hamnade i” skriver hans familj. Alltför många föräldrar till elever som slagits ut, blivit hemmasittare eller i värsta fall också valt att sluta sina liv, kan konstatera exakt samma sak. Deras barn var inte gjorda för det skolmaskineri de hamnat i, kanske till och med tvingats in i.
ATT GÅ I skolan är en plikt. På den plikten följer dock ett ansvar på det offentliga att se till att miljön är sådan att den inte knäcker barn och unga. Självklart skall skolan ställa krav, men den skall då också ge eleverna möjlighet att nå dem och deras arbetsmiljö måste vara trygg. Vi måste dessutom ha ett utbildningsväsende anpassat efter det självklara faktum att vi alla är olika.
Fler enkla vägar in till vård och stöd är bra. Trösklarna i dag är skrämmande höga. Men helst skall vi ju ha en skola och en arbetsmarknad som minskar riskerna för att fler behöver söka sådan hjälp. Aviciis hjärtskärande öde visar på vikten av att vi talar mer om vår tids största folkhälsoproblem. Att lyfta frågan i valrörelsen borde alla politiker se som en skyldighet.