Hotellbyggen vi behöver många fler av
Naturskyddsföreningen kampanjar för att hjälpa Sveriges vildbin. Att vi får upp ögonen för bin är en nödvändig utveckling. Till och med livsviktig. Utan bin, ingen mat.
FÖR ATT INTE riskera att Europa står utan mat i framtiden tog EU nyligen beslutet att förbjuda utomhusanvändning av de tre neonikotinoiderna imidakloprid, klotianidin och tiametoxam. Att Danmark, Rumänien, Tjeckien, Ungern röstade emot, visar på att det finns ett motstånd mot att använda mindre av insektsgift. Åtta medlemsländer avstod till och med från att rösta. Möjligen hade EU behövt gå ännu längre än så och likt Frankrike införa ett förbud för alla neonikotinoider. I alla fall om pollinatörerna ska ha en chans. Men samtidigt finns det också forskning som värjer sig mot beskrivningar som bidöd och liknande alarmerande budskap.
TYSKA BIFORSKARNA PETER Rosenkranz och Robert Paxton avfärdar senaste årens larm om bidöd och går därmed emot nästan all den samlade övriga forskningen samt tyska regeringen. Förbundskansler Merkel (CDU) tar bidöden på största allvar, även om de nämnda forskarna menar att bin är de sista insekterna som kommer dö ut. Ändå inser Merkel allvaret med de problem som uppstår när bin inte längre kan pollinera och uppmanade därför i förbundsdagen att politikerna behöver vara med och skydda artmångfalden. Jordbruksministern, Julia Klöckner (CDU), uppmanade dessutom alla departement att ställa bikupor på taken till Världsbidagen 20 maj.
I FRANKRIKE VARNAS det än mer. Honungsbin dör och för fransk del handlar det i vissa regioner om uppåt 80 procent. Detta är också anledningen till förbud mot besprutning med alla neonikotinoider. Och även om all användning stoppas, påverkas pollinatörerna lång tid efteråt eftersom kemikalien finns kvar i naturen.
De tyska biforskarna Rosenkranz och Paxton är dock överens med övriga forskare att något måste förändras, annars måste vi räkna med att cirka 200 arter av 600 vildbin enbart i Tyskland kommer dö ut inom de närmsta 25 åren. Allt handlar om hur vi nyttjar odlingsarealer och omkringliggande marker.
I SVERIGE FINNS det enligt Naturskyddsföreningen uppskattningsvis 270 vilda biarter, och en tredjedel av dessa riskerar att dö ut. Naturskyddsföreningen vill nu vända utvecklingen och med hjälp av allmänheten bygga minst 5 000 vildbihotell. Ett hotell kan bestå av små hål i trä eller bamburör. Initiativet är mycket bra, men det återstår om detta är tillräckligt, och om det inte är för sent agerat.
KANSKE ATT VI alla tagit problemet på allvar för sent. Pollinatörernas utsatta livsmiljö påverkar oss mer än vi vågar tro. Var tredje tugga med mat är trots allt ett bis hjälpsamma verk. Människan har dock redan löst detta problem med hjälp av drönare. Bättre vore det att bevara våra naturliga medhjälpare.