Din rätt att inte bry dig står oss alla dyrt
Min mamma och pappa kom till Sverige 1985 som tonåringar, knappt tio år efter att den islamistiska revolutionen hade satt klorna i en av historiens mest civiliserade nationer. Från ett storslaget imperium av underskön kultur, poesi och musik, avancerad arkitektur och sofistikerad vetenskap till en islamistisk diktatur som sakta vittrat sönder minnet av fornstora dagar på bara några decennier.
Mina föräldrar har, olikt många av sina landsmän, aldrig återvänt till Iran. Inte ens på semester. Inte ens för att hälsa på släkt och vänner. När jag var liten så förstod jag inte varför, kände mig rotlös och klandrade dem ofta för det. Mina föräldrar backade dock aldrig. De sa ”Dana, det är inte rätt att komma till ett land som ger oss alla de demokratiska privilegier Sverige gjort för att återvända till en diktatur på solsemester”. Nu när jag är äldre vet jag bättre, och jag respekterar dem oerhört för det val de gjort och för de principer de fostrat mig i.
Det politiska engagemanget måste komma innan förtrycket.
DÄRFÖR BLIR JAG också provocerad många gånger jag talar med mina landsmän. Då menar jag inte iranier, Iran har aldrig varit mitt hemland. Men mina svenska landsmän. Mina vänner, kollegor, personer i internetforum och titt som tätt väljare på stan. I alla åldrar finns de som säger att de ”inte orkar bry sig om politik”. Att de ”inte pallar ha koll på sånt”. ”Sånt” är vad som blev skillnaden mellan niqab och bara ben i 80-talets Iran. ”Sånt” är vad som fördrev den amerikanska ursprungsfolken från sitt land. ”Sånt” är vad som i dagens Sverige låter våldtäktsmän gå fria och ger våra pensionärer högre skatt än arbetande människor.
DEN SOM ALDRIG har upplevt förtryck och orätt tar också sin frihet för given. Saken är dock den att det politiska engagemanget måste komma innan förtrycket. Om inte för ens egen skull så i solidaritet med de redan förtryckta, såväl i ord som handling. Erkänn folkmord, vägra slöja i islamistiska diktaturer och våga tala om hedersvåldet. För i världens friaste land är att vara politiskt ointresserad en frihet som vi aldrig har råd med.