Livets gång.
Emilia Carlsson har varit i Indonesien och träffat andra ungdomar. Det har lett till många funderingar.
Emilia Carlsson är nyligen hemkommen efter en dryg veckas besök i Indonesien. Syftet var att knyta kontakter och diskutera samhällsproblem med några av landets unga. – De har så olika åsikter om hur vi lever, säger hon.
”Jag visste att många har det fattigt, men att se det på riktigt var en annan sak.”
Det har varit mycket diskussioner. En stor del av de unga i Indonesien har det mycket svårt. De begränsas av traditionella regler och religion, samtidigt är de ibland kluvna till det västerländska sättet att leva.
– Många tyckte att det är konstigt att två av samma kön kan gifta sig i Sverige, en kille nästan ramlade ur sin stol när han hörde det. Andra tycker att det är bra, oftast de yngre.
Emilia är sedan hon var 15 år engagerad i barnrättighetsorganisationen PLAN, och det var genom den hon reste med en grupp unga svenskar från Ungdomsrådet till Indonesien.
– Så länge jag har levt har mamma haft fadderbarn genom PLAN och hon följer organisationen genom facebook. När hon såg att den sökte medlemmar till sitt Ungdomsråd tipsade hon mig och jag blev intresserad. Vi jobbar inte för Sverige utan mest med U-länder och då har det varit viktigt att se hur det är på riktigt. Man får en annan glöd att gå vidare i arbetet.
ETT PAR GÅNGER om året har Emilia åkt ensam från Varberg upp till Stockholm och träffat sin grupp. De har arbetat med olika projekt som ska hjälpa andra unga att höja sina röster. Bland annat på en ungdomsfestival i Stockholm.
– Jag själv har haft nytta av det vi gör i mitt skolarbete, jag har skrivit uppsatser och hållit föredrag. Det har varit väldigt utvecklande och jag har blivit mer självständig, säger hon.
Indonesien är ett av de länder PLAN är verksam i och Emilias grupp fokuserat sig på.
– I Indonesien finns det flera ungdomsråd och vi träffade två, ett i huvudstaden Jakarta och ett på Flores Island. I vår svenska grupp var vi sammanlagt sju personer. Vi pratade engelska men hade även med en tolk eftersom några av indonesierna inte kunde engelska så bra.
UNGDOMSRÅDEN pratade om de ungas levnadsvillkor och problem. Och skillnaderna mellan Indonesien och Sverige är ibland stor.
– Pressen att gifta sig tidigt är stor i Indonesien. De måste vara gifta innan de skaffar barn, även de flickor som blir gravida då de blir våldtagna tvingas till giftermål. En del saker går det inte att prata om, som till exempel men-