Oroande”
* 2009 fick drygt 2 procent, eller cirka 10 000 personer, sin sjukpenning indragen.
* Andelen minskade till 1,2 procent år 2014, vilket motsvarar 5 855 personer.
* Därefter har andelen indragningar ökat kraftigt. År 2017 fick 5,8 procent indragen sjukpenning, vilket motsvarar 26 587 försäkrade.
* Flest mister sjukpenningen vid dag 180 i den så kallade rehabiliteringskedjan.
* Variationerna är kraftiga mellan länen – i Norrbotten fick 23 procent sin sjukpenning indragen vid dag 180 i fjol, mot bara 5,2 procent i Östergötland.
* Andelen som miste sin sjukpenning är högst bland dem med sjukdomar i rörelseorganen – 17,9 procent 2017. (2014 var siffran 1,8 procent).
* Lägst är den bland personer med psykiatriska diagnoser – 5,6 procent 2017. (2014 var siffran 0,3 procent).
* Personer som är utrikes födda eller inte gått gymnasiet mister oftare sin sjukpenning. Analysen bygger på ärenden om de nära 81 000 anställda som fick sin sjukpenning indragen mellan 2009 och 2017. dömningar är fel, framhåller han.
– I våra rättsliga granskningar ser det bättre ut. I de granskningar som görs av de människor som omprövar sina beslut eller går till rättslig instans så ser vi att ändringsfrekvenserna går ner. Det torde tyda på att vi ligger mera rätt.
VARIATIONERNA ÖVER LANDET är också avsevärda, visar ISF:S rapport. I Norrbotten fick 23 procent sin sjukpenning indragen vid dag 180 (i den så kallade rehabiliteringskedjan) förra året, mot bara 5,2 procent i Östergötland.
– Det är väldigt oroande. Det är ju oskäliga skillnader som vi ser mellan länen när det gäller sjukskrivning och det är självklart inte bra, men det är också något vi sett tidigare, säger Strandhäll.
Granskningen ger inte svar på vad de kraftiga variationerna beror på, men enligt ISF är det viktigt att undersöka och även följa utvecklingen framöver.
Lars-åke Brattlund lovar att siffrorna ska analyseras och framhåller också att Försäkringskassan nu tar ”nya tag”.
– Det har att göra med vårt samordningsansvar där vi ska försöka samordna samhällskrafter kring den enskilde individen. Där ser vi att vi gjort för lite och nu behöver göra mer.