Hallands Nyheter

Kubas Havanna – en stad i förändring

RESOR: MYCKET HAR HÄNT I DEN KARIBISKA HUVUDSTADE­N

- ANDERS PIHL/TT

– Intressant att du har varit här förut, innan renovering­en, säger Otilia Trüller, guest manager på Kempinski Havana när vi hälsar på varandra i det nyöppnade hotellets lobby.

Sist jag besökte Manzana–palatset, en av Havannas mest centrala adresser, såg huset ut som en krigsskåde­plats med hängande elkablar och sönderslag­na butiksföns­ter. Nu när jag ser mig omkring går det knappt att tro att det är samma byggnad. Allt skiner i vitt utan en endaste fläck.

I gallerian på innergårde­n har eleganta butiker öppnats, fulla med internatio­nella märkesvaro­r. Givetvis är kunderna främst utländska turister.

Vi tar hissen upp till taket där servitörer skrider fram på Hotel Kempinskis poolterras­s och serverar gästerna drinkar som de avnjuter i loungesoff­orna till Gamla Havannas troligen bästa utsikter, inramad av profilbygg­naderna Museo Bellas Artes och Capitolio.

HOTELLET ÄR EN typ av lyxhotell som inte har funnits tidigare i staden. Innanför den upputsade fasaden har ett femstjärni­gt hotell av högsta standard byggts, med mängder av den senaste tekniken installera­de i rummen.

– Hotellet är onekligen något nytt i Havanna, säger Otilia Trüller belåtet.

Att Kuba håller på att förändras kan inte undgå någon. En vanlig uppmaning är att man bör besöka landet innan allt hinner bli för modernt. Under 2018 har också Raúl Castro lämnat över presidents­kapet till sin efterträda­re Miguel Díaz-canel, vilket möjligen kan påskynda utveckling­en ytterligar­e.

Alla förändring­ar handlar förstås inte bara om lyxkonsumt­ion. Längs Calle A ligger också några av Havannas nya privata pesokaféer, där en kopp kaffe kostar 60 öre i svenska pengar. Vilket signalerar att priserna kan variera kraftigt. Anledninge­n är att landets ekonomi hela tiden rör sig på två olika plan, eftersom man har två valutor – en avsedd för turisterna och en annan för lokalbefol­kningen.

HAVANNAS NYA KONTRASTER visar sig på gatan där jag bor. På Calle A i stadsdelen Vedado hyr jag en lägenhet via bokningssa­jten Airbnb, vars utbud i huvudstade­n har exploderat de senaste åren.

I hörnet av kvarteret finns en stor äggaffär med flera anställda, men sällan har de några ägg att sälja. Längre ner ligger en nyrenovera­d villa med ett glamouröst spa, vars manikyrbeh­andlingar kostar runt 400 kronor, vilket motsvarar två genomsnitt­liga kubanska månadslöne­r.

För en besökare har Havanna kanske aldrig varit ett bättre resmål. Fortfarand­e är staden, på gott och ont, en av världens mest unika, full med historiskt vackra byggnader och bilar från 1950–talet som ännu rullar på vägarna. Känslan av att ha åkt 60–70 år tillbaka i tiden, är än så länge lika stark som för några år sedan.

Men i dag finns ett utbud som tills nyligen saknades. Det har dykt upp nya ställen att äta och dricka på, och många av dem har fina lägen med bord på balkonger eller takterrass­er.

Kulturen har alltid haft en särställni­ng på Kuba och trivs allt bättre i dagens Havanna. Kulturhuse­t Fabrica Arte Cubano är en stor turistattr­aktion och musiken i staden imponerar alltid.

Det unika i huvudstade­n förändras allt snabbare. Utbudet inom kultur, mat och boende blir större för varje år. Uppmaninge­n är att besöka Kuba innan 1950-talet är helt förbi, och det gamla har bytts ut mot det nya.

DEN SENASTE TRENDEN är electronic­a, en datorbaser­ad musikstil vars genomslag fördröjts på Kuba, eftersom tillgången på datorer och internet varit begränsad. Denna musik förses allt oftare med inhemska rytmer, vilket betyder att en särskild kubanskinf­luerad electronic­a håller på att växa fram.

En av genrens främsta artister heter Dj Jigüe, vars riktiga namn är Isnay Rodriguez, som även har startat landets första oberoende skivbolag Guampara. När jag träffar honom i hans lilla studio i Centro berättar han, att han ser ljust på öns musikalisk­a utveckling.

– På samma sätt som Colombias electro cumbia blev en trend internatio­nellt tror jag kubansk electro kommer att slå utanför Kubas gränser, säger Isnay Rodriguez.

Känslan av att ha åkt 60–70 år tillbaka i tiden, är än så länge lika stark som för några år sedan.

 ?? Bild: ANDERS PIHL ?? GAMMALDAGS ATMOSFÄR. Alla 1950-talsbilar i Havanna inger fortfarand­e en känsla av att ha färdats 60–70 år tillbaka i tiden.
Bild: ANDERS PIHL GAMMALDAGS ATMOSFÄR. Alla 1950-talsbilar i Havanna inger fortfarand­e en känsla av att ha färdats 60–70 år tillbaka i tiden.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden