Extremt väder för framtidens jordbruk
JORDBRUK. Maj blev en förkänsla av hur klimatförändringar kommer påverka oss, inte minst hur jordbruket kommer att utmanas.
LEDARE 1/6. Den extrema torkan har gjort att jordbruket kommer förlora uppåt 20 procent i skörd i år. Både torka och översvämning tillhör framtidens jordbruk.
DET BÅDAR INTE gott att Sverige samtidigt förväntas klara självförsörjningen av livsmedel, när enbart en månads extrem värme slår till med sådan kraft att det inte ens räcker med ett väderomslag till lågtryck. För varje dag som är regnfri, minskar skörden som följd. Förändringen kommer lite överraskande i år, men från och med nu går det inte längre att se på vädret som enskilda händelser. Det blir allt tydligare att vädret är en del av något större – en klimatförändring.
FÖR SVENSK DEL har klimatförändringar ansetts vara fördelaktiga för jordbruket eftersom en ökad medeltemperatur kan öppna för odling av nya grödor. Det förutsätter samtidigt att det finns vatten. Förra årets, samt årets oerhört tidiga vattningsförbud, är dock en allt större anledning till oro över framtidens skördar. Svensk forskning från Linköpings universitet har börjat intressera sig för just svenska klimatförhållanden, istället för att som tidigare, luta sig mot utländsk dito. Används denna på rätt sätt, går det i alla fall att någorlunda förutse större skeenden. Hellre det än att inte vara förberedd alls.
Klimatförändringen är ännu inte helt lättöverskådlig, det räcker att se till förra året. Grundvattennivåerna sinade på grund av torkan, dock inte enbart, vårt sätt att konsumera vatten fanns hela tiden med och påverkade nivåerna. Detta visar att vårt förhållningssätt till vatten behöver förändras. Det blev oerhört märkbart 2017, men kommer bli ännu mer märkbart när vi får extrem värme redan i maj.
SVENSKT LANTBRUK BEHÖVER lära av både erfarenhet och forskning. Dagens jordbruk behöver jordar som både klarar torka och översvämning. För att vara självförsörjande, förutom i dagens morötter, mjöl och socker, behöver klimatanpassningen därför ske i allt högre takt. Här måste politikerna skjuta till mer pengar. Den nationella livsmedelsstrategin innebär trots allt att Sverige ska öka sin livsmedelsproduktion. För vi ska väl inte förlita oss på andra länders skördar?