Stora satsningar krävs i välfärden SVERIGE:
”REGERINGENS 20 MILJARDER I STATSBIDRAG RÄCKER INTE”
Under de kommande åtta åren förväntas Sveriges befolkning öka med över 800 000 personer, framförallt inom storstadslänen. År 2030 har den siffran stigit till omkring 1,1 miljoner, enligt en promemoria från Finansdepartementet som tagits fram för att beskriva de utmaningar den demografiska utvecklingen innebär om dagens standard inom välfärden ska behållas.
– Det finns väldigt stora behov framöver. Mycket större än de vi har sett under hela tiden vi har haft en modern välfärd, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
FINANSDEPARTEMENTETS skrivning stakar i huvudsak ut tre riktningar för hur befolkningsökningen kan hanteras inom skola, vård och omsorg. Antingen lämnar man beståndet av exempelvis förskolor oförändrat – då behöver elevtätheten per förskola, som i dag ligger på 51 barn, öka med nästan fyra elever de kommande åtta åren. I det genomsnittliga gymnasiet skulle 60 fler skåp behöva installeras.
Eller så möts de stigande barnaskarorna enbart med nyinvesteringar, vilket skulle kräva drygt 700 fler förskolor och knappt 275 gymnasieskolor. Vad gäller vårdcentraler beräknas behovet till hundra fler inrättningar under perioden.
En annan, mer trolig utveckling enligt departementet är ett ökat byggande som tar höjd för exempelvis fler elever i skolorna och platser i äldreomsorgen.
PÅ VILKET SÄTT kommunernas behov hanteras är dock inget som ska bestämmas från Stockholm, säger finansminister Magdalena Andersson (S).
– Det viktiga är att kommuner och landsting har resurserna. Vi satsar minst 20 miljarder kronor för att möta de demografiska behoven. Utöver det ligger ytterligare 9 miljarder på sjukvård och skola i budgettabellerna som kan bli verklighet om vi får fortsätta styra.
Men det räcker inte
ANTALET PERSONER i åldern 65 år och uppåt väntas stiga med en kvarts miljon fram till 2026, varav lejonparten är 80 år eller äldre. Utan nybyggen skulle vardera av landets omkring 2 250 äldreboenden tvingas sörja för ytterligare 14 pensionärer, från dagens 46 till 60.
Det behövs dock mer än bara byggnader. Personalbristen som följer på allt fler barn och äldre är en stor utmaning, det är något som både SKL och finansministern är överens om. Men en högre skattekvot tror inte Andersson behövs. – Vår bedömning är att vi kommer klara det här utan skattehöjningar och det beror på att det har kommit 300 000 fler människor i arbete.
Hundratals nya äldreboenden, skolor och vårdcentraler behöver byggas i Sverige de närmaste åren, enligt finansdepartementets beräkningar. – Regeringens 20 miljarder i statsbidrag räcker inte för att möta utmaningarna, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.
ANNIKA WALLENSKOG, chefsekonom på SKL.