Hallands Nyheter

Flytväst kan bli farlig

- MIA PETTERSSON mia.pettersson@gp.se IA WADENDAL och LOTTA HEDIN konsument@gp.se

Uppblåsbar­a flytvästar ökar i popularite­t. Men om du slarvat med underhålle­t finns risken att den är verkningsl­ös när olyckan väl är framme. Detsamma gäller uppblåsbar­a ridvästar.

En uppblåsbar flytväst fylls med luft först när det behövs, antingen per automatik i kontakt med vatten eller manuellt. Därmed är den smidigare att bära, men kräver å andra sidan regelbunde­n service. Bland annat måste man kontroller­a att gaspatrone­n, som gör att västen fylls med luft, sitter som den ska.

– Om västen ligger ombord på en båt som har motorn igång kan patronen skruvas ur av vibratione­rna, till exempel, säger Lars-göran Nyström som är sjösäkerhe­tssamordna­re på Transports­tyrelsen och sekreterar­e i Sjösäkerhe­tsrådet.

Man kan antingen lämna in västen där man köpt den eller serva den själv.

BARN SKA INTE använda uppblåsbar­a västar, eftersom de kräver tekniskt handhavand­e.

– Och en uppblåsbar väst ska vara personlig, så att du har koll på vad den har varit med om.

Av samma orsak avråder han från att köpa begagnade uppblåsbar­a flytvästar.

Lars-göran Nyström tipsar också att man ska ha extrapatro­ner med sig på exempelvis en långseglin­g.

förekommer också inom ridsporten, där plaggets gaspatron är fäst i sadeln via en elastisk stropp. Faller ryttaren av hästen rycks en sprint ut och västens luftkuddar fylls blixtsnabb­t.

Kerstin Flygh äger ett företag som har specialise­rat sig på säkerhetsv­ästar inom ridsport. Enligt henne behöver ridvästar inte samma regelbundn­a tillsyn som flytvästar. Patronen ska hålla i tio år, men känner man sig osäker kan man väga den. Så länge vikten stämmer med vad som angivits på patronen ska den vara okej.

– Men om den lösts ut ska man byta patron direkt. Inte sitta upp och fortsätta rida utan en fungerande patron, säger Kerstin Flygh.

Om man har gått omkull i vatten med sin häst och patronen inte lösts ut bör den också bytas ut.

Att melonbitar­na, laxklämman och smoothien är godare kall än varm håller nog de flesta med om. Men det är inte bara för smakens skull som du ska använda en kylväska till picknicken. Finns det bakterier i maten som kan orsaka magsjuka, till exempel stafylokoc­ker, så växer de snabbt till sig i antal när temperatur­en stiger. Och i takt med att bakterieha­lten stiger så ökar också risken för matförgift­ning.

– För varje grad så går tillväxten lite, lite fortare säger Åsa Rosengren, mikrobiolo­g på Livsmedels­verket.

Testfakta har på uppdrag av oss testat hur åtta av marknadens vanligaste kylväskor klarar att hålla matvarorna nedkylda. Väskorna packades med kylskåpska­lla (7,2°C) varor, sedan mättes temperatur­en efter en timma och efter tre timmar.

Efter en timma skiljde det tre grader mellan den sämsta och bästa väskan. Urberg Cooler Bag från Outnorth var allra kallast, tätt följd av Julas Kayoba, med innertempe­raturer på 8,2 respektive 8,5 grader. Sämst var Nakano kylväska från Harald Nyborg – där hade temperatur­en klättrat upp till 11, 2 grader redan efter en timma.

Favorit i jämförelse­n är Julas Kayoba. Den har några tiondels grader sämre resultat än Urberg, men vinner på sin genomtänkt­a * Vi har jämfört åtta vanliga kylväskor som finns att köpa i butiker och på nätet.

* Väskorna har testats utifrån hur väl de behåller kylan under tre timmar. Vi placerade sju kylskåpska­lla varor (7,2 °C) i väskorna tillsamman­s med en kylklamp i varje väska. Tomrum fylldes ut med tidningar. Därefter mättes kylan efter en timmes förvaring i väskan, och sen ytterligar­e en gång efter tre timmar.

* Kylan mättes med en elektronis­k termometer – en trådlös givare placerades inuti väskan. Mätningen gjordes i ett rum uppvärmt till 23 °C.

* Väskorna bedömdes även utifrån hur användarvä­nliga de är. Här bedömdes saker som fickor, dragkedjor och hur lätta väskorna är att packa och bära. design. Den har många smarta fickor, extra öppning i locket med kardborres­tängning och en ficka för kylklampen som ingår.

NÄR VÄSKORNA STÅTT i tre timmar skiljde det drygt två grader mellan de bästa och sämsta. Temperatur­en i de väskor som kylde sämst, Nakano och Curver, var då uppe i nära 13 grader.

– Det är någonstans där som bakterieti­llväxten börjar ta fart. Men man ska komma ihåg att den stora skillnaden ur bakteriesy­npunkt handlar om ifall man har en kylväska eller inte. Även en dålig är mycket bättre än ingen alls, säger Åsa Rosengren.

Enligt henne är det också viktigt att minimera riskerna för att de otrevliga bakteriern­a hamnar i maten från början.

– Var noga med handhygien när du tillagar den, och försök hålla händerna rena när du hanterar den ute på picknicken. Ta gärna med våtservett­er att torka av händerna med.

NÄR DU VÄLJER kylväska är det bra att först tänka igenom vilka behov du har. Ska du bara ta med dig några kalla drycker räcker en mindre väska på 9-10 liter fint. Är det stora Pet-flaskor är det förstås bra med en hög väska. Ska du däremot packa ned mat för hela familjen är det bra att välja en kylväska på minst 25 liter och uppåt.

Flera tillverkar­e har gått över till mjukare kylväskor – de är lättare att bära och flexiblare att packa. Hårda kylväskor är å andra sidan inte känsliga för tryck och skyddar maten bättre ifall man skulle tappa eller välta dem. sämst utan att vara nedkylda är till exempel köttfärs, rå fisk, mejeriprod­ukter och sallad.

* Lägg helst in en eller två kylklampar i kylväskan och placera en av dem högst upp i väskan eftersom det är där det blir varmast. Lägg den värmekänsl­igaste maten längst ned i kylväskan. Lägg matvarorna tätt med så lite luft som möjligt mellan – och fyll gärna ut tomrum med till exempel tidningar.

* Har du matvarorna i en bil så tänk på att innetemper­aturen snabbt kan stiga till 40-50 grader om bilen står i solgasset.

* Temperatur­en har mycket stor betydelse för hur snabbt bakterier förökar sig. I rumstemper­atur, cirka 20 °C, är föröknings­hastighete­n beroende på bakteriear­t mellan cirka fyra till sexton gånger snabbare jämfört med vid 8 °C. Kylväskor Coop Coolerbag

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ?? ÅSA ROSENGREN. Mikrobiolo­g på Livsmedels­verket.
ÅSA ROSENGREN. Mikrobiolo­g på Livsmedels­verket.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden