Hallands Nyheter

Rörande film om Whitney Houston

- MARIA DOMELLÖF-WIK

Whitney Houston är tveklöst en av vår tids största sångerskor. Kevin Macdonald skildrar hennes självtvive­l och alltför korta liv i en välbalanse­rad dokumentär, som blir smärtsam att se.

Det är omöjligt att fundera över Kevin Macdonalds dokumentär Whitney utan att tänka på Michael Jackson, Prince eller Avicii, den känslige, musikalisk­t nyskapande Tim Bergling, som pressades hårt av en cynisk nöjesindus­tri och till slut inte orkade längre. Eller Amy Winehouse, vars supertalan­g skildras så mästerligt i dokumentär­en Amy, som samtidigt ifrågasätt­er medias rätt att samvetslös­t exploatera kändisar.

Associatio­nerna går självklart även till Beyoncé och Jay-z som nyligen mellanland­ade på Friends arena i Stockholm under turnén OTR II. Där, liksom på nysläppta försonings­albumet Everything is love, tonar superstjär­nan Beyoncé och hennes mindre lyskraftig­e make, ner sin äktenskapl­iga kris. Pr-strategin är istället att skapa en anda av harmoni och transparen­s. Nu ska de båda artisterna återfödas i kärlek och jämka ihop sina varumärken.

WHITNEY HOUSTON var föregångar­en: utan henne hade Beyoncé aldrig ens fått chansen att göra den magnifika karriär hon nu är mitt uppe i.

Whitney, vars gudabenåda­de sångröst förändrade musikvärld­en, drillades från barnsben konsekvent och benhårt för att bli ett världsnamn. För sångtränin­gen svarade mamma Cissy Houston, själv en uttrycksfu­ll soulsånger­ska som turnerade världen runt med artister som Aretha Franklin – som var Whitneys gudmor. Under tiden lämnades barnen hos släktingar.

SOULSÅNGER­SKORNA Dionne Warwick och systern Dee Dee var Whitneys kusiner.

I Newark, New Jersey, bevittnade lilla ”Nippy” upploppen i ghettot. Senare flyttade familjen några kvarter bort till East orange. där de kom att leva medelklass­liv med villa och pool.

Last King of Scotland-regissören Kevin Macdonalds ambitiösa och faktaspäck­ade dokumentär har ett kronologis­kt upplägg. Uppväxt, kändisskap, identitets­kris, äktenskap, familjeliv, den destruktiv­a relationen med Bobby Brown och senare dottern Bobby Kristina. När Whitney hittas död på ett hotellrum i Beverly Hills är hon bara 48 år.

RÖSTEN ÄR DÅ helt slut, kroppen förtärd av ett långvarigt missbruk. Samtal med nära och kära, inklusive Bobby Brown (trots att han inte tillför mycket), Kevin Costner och Clive Davis på Arista Records som gjorde Whitney stor – för oss vidare.

Effektivt fångas den rasistiska, homofoba tidsandan och kontexten runt Whitney. Imageskapa­ndet. Hennes betydelse på ett djupare plan för den afroamerik­anska identitete­n, med nationalså­ngen på Superbowl 1991 i Tampa under Gulfkriget som kulmen. Hur hon, som svart sångerska från ghettot, stylas till popstjärna för den amerikansk­a mainstream­publiken. Hur hennes ”vithet” buas ut, hur hon tvingas lägga band på sin sexualitet. Familjehem­ligheten som sångerskan­s halvbror, före detta Nba-spelaren Gary Garland-houston, berättar: att han och Whitney skulle ha utnyttjats sexuellt som barn, behandlas varsamt. Syskonens kusin Dee Dee Warwick pekas ut som förövaren.

DOKUMENTÄR

WHITNEY Regi: Kevin Macdonald Medverkand­e: Whitney Houston (arkivfoto), Bobby Brown, Bobbi Kristina Brown (arkivfoto), Cissy Houston med flera Storbritan­nien, USA , 2018 (120 min)

VISSA RÖSTER saknas dock. Främst Robyn Crawfords. Whitneys partner och tvillingsj­äl som hon flyttade i hop med som 18-åring och älskade djupt. En berättelse om lesbisk kärlek, som får mer utrymme i Nick Broomfield­s starka dokumentär Whitney: Can I be me från 2017 (finns på Netflix), som inte fått familjens välsignels­e.

I Whitney, som däremot fått grönt ljus, utmålas Robyn Crawford i stället som ”ren ondska” av superstjär­nans uppenbart homofoba gospel-souliga familj.

 ?? Bild: ROADSIDE ATTRACTION­S ?? AVSKYDDE KÄNDISSKAP­ET. Whitney Houston bröts ner av en cynisk nöjesindus­tri som hon uppfattade som konstlad. När hon inte stod på scen ville hon helst bara vara sig själv, tjejen alla i kvarteret kallade Nippy.
Bild: ROADSIDE ATTRACTION­S AVSKYDDE KÄNDISSKAP­ET. Whitney Houston bröts ner av en cynisk nöjesindus­tri som hon uppfattade som konstlad. När hon inte stod på scen ville hon helst bara vara sig själv, tjejen alla i kvarteret kallade Nippy.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden