Allt större skulder för kommunen
Skuldsättningen i Varbergs kommun växer stadigt. Men Mattias Bokenblom, forskningsansvarig på kommunsektorns gemensamma bank Kommuninvest, ser ingen större anledning till oro.
– Det här är en situation som vi ser i de flesta kommuner i dag, och framför allt i tillväxtkommunerna. Vi står inför den största investeringspuckeln som kommunsektorn haft sedan miljonprogramsåren. I det läget är det inte konstigt om man är tvungen att öka skuldsättningen, säger Mattias Bokenblom.
Att Varberg har gått från en helt skuldfri primärkommun (den del av kommunen som är skattefinansierad, det vill säga själva kärnverksamheten och inte de kommunala bolagen) till lån på flera hundra miljoner kronor är inte heller anmärkningsvärt i sammanhanget, tycker Bokenblom.
– Det är inte helt ovanligt att kommuner har varit skuldfria när det gäller den skattefinansierade delen. Av de 600 miljarder kronor som de svenska kommunerna totalt har i lån så ligger cirka 100 miljarder kronor i den skattefinansierade delen, resten i den delen som är avgiftsfinansierad, det vill säga de kommunala bolagen, säger Bokenblom.
FÖR ATT HÅLLA nere skuldsättningen kan en kommun välja att (förutom att avstå från att investera) höja skatterna eller sälja tillgångar. I Varbergs fall har man valt att exempelvis sälja fastigheter såsom arrendetomterna i Apelviken.
– I vissa fall har kommuner valt att höja skatten, men det är inte ovanligt att man säljer till exempel fastigheter. I det läget är det viktigt att man räknar väldigt noga på alternativen. I nuläget är det billigt att låna och det kan bli dyrt i slutänden för en kommun att sälja exempelvis bostäder som sedan måste ersättas med nya, säger Mattias Bokenblom.
HAN PÅPEKAR OCKSÅ att i de fall som kommunen säljer fastigheter till sina egna bolag (som till exempel Södertull och Tvillinghusen i Varberg) så innebär det naturligtvis en intäkt i primärkommunens bokslut men påverkar inte kommunkoncernens ekonomi som helhet.
Sammanfattningsvis menar Bokenblom att räntekostnaderna inte kommer att sänka kommunerna. Den stora kostnaden kommer i stället att bli att betala för alla de nya lokaler som byggs.
– Det är själva investeringarna som är kostnadsdrivande i sig. Och på sikt, om skatteintäkterna inte fortsätter att öka i samma takt som de har gjort under nuvarande högkonjunktur, så riskerar det att bli ett problem, säger Bokenblom.