Unik studie får fortsättning
När Josefine Roswall och Gerd Almquist Tangen för tio år sedan samlade in data om 3 000 nyfödda halländska barn visste de inte att de inlett en världsunik forskning. Nu får samma barn frågan om man får fortsätta följa dem ända till 18-årsdagen.
– Vi hoppas att så många som möjligt vill vara kvar. Varenda röst är viktig för att vi ska få säkra resultat. Ungefär 300 barn har fallit bort under de här tio åren, men vi har ju kvar alla data så även de kommer att få frågan igen, berättar Josefine Roswall, barnläkare på sjukhuset i Halmstad.
De 2666 barn som i dag ingår i studien har varje år blivit mätta och vägda med hjälp av barnavårdscentralerna runt om i Halland. Föräldrarna har också regelbundet svarat på enkäter om exempelvis amning och barnens matvanor.
– De svarar anonymt, så vi har känslan av att de är mer ärliga än vad föräldrar är i andra studier, exempelvis när det gäller om barnen får sötsaker och hur länge de ammats, säger Josefine.
500 BARN I HALMSTAD ingår dessutom i en fördjupad studie och lämnar regelbundet både blod- och bajsprover, som analyseras borta i Kina.
Förhoppningen är att de olika resultaten ska visa på tydliga kopplingar mellan amning, matvanor, tarmflora, vikt och hälsa. I förlängningen skulle detta kunna lösa gåtor som varför vissa personer blir feta eller drabbas av olika sjukdomar.
– Vår tes är att kosten och den bakterieflora som skapas i våra tarmar under första levnadsåret spelar stor roll för vår hälsa under resten av livet. För att se om det stämmer så måste vi följa barnen under lång tid. De blir mer och mer värdefulla ju äldre de blir, men vi har redan fått många spännande resultat, berättar Josefine Roswall.
Två avhandlingar har hunnit författas av Josefine och barnhälsoutvecklaren Gerd Almquist Tangen själva. I forskargruppen finns nu också ytterligare fem doktorander och projektet har totalt publicerat 15 vetenskapliga artiklar.
– En av studierna visar att föräldrar inte själva uppfattar att deras barn är överviktiga, även om de är det. Att diskutera barnets och familjens matvanor är ett väldigt känsligt ämne, konstaterar Gerd.
Studierna har även visat på hälsoskillnader i olika delar av Halland.
– Man kan ju tycka att Halland är väldigt välmående, men vi kan visa att det behövs mer stöttning i vissa områden.
FYRA DOKTORANDER JOBBAR nu vidare med olika delfrågor, exempelvis om barn som fötts med kejsarsnitt har en annorlunda bakterieflora och lättare får karies eller om det finns kopplingar mellan vikt och förekomsten av adhd.
– Man vet i dag att barn som fötts med kejsarsnitt eller inte ammats är mer sjuka. Den viktiga frågan är förstås vad vi kan göra åt det och om det går att ändra deras tarmflora, säger Josefine.
– Vi använder hela tiden resultaten för att förbättra stödet till barnen och familjerna. Exempelvis har nästan alla av barnhälsovårdens sköterskor fått en utbildning kring amningsproblem och amningsstöd, berättar Gerd Almquist Tangen.
När forskningen nu går vidare är förhoppningen att man ska få följa de halländska barnen ända upp i 18-årsåldern. Eftersom de hunnit börja skolan kan däremot inte bvc hjälpa till med mätning och vägning.
– Vi behöver bygga upp ett samarbete med ett stort antal skolor i Halland och hoppas att de ska vara villiga att lägga lite tid på att rapportera data till oss, säger Josefine.
En tanke har också börjat gro om att samla alla barnen som ingår i forskningen för något slags event. Hittills har de aldrig träffat varandra.
– Det hade varit jätteroligt. De gör en väldigt viktig insats och vi är imponerade av att så många fortfarande vill vara med, säger Josefine Roswall.