Stor oro för åns framtid
De senaste åren har många exploateringar påverkat Himleån. Det har lett till stor oro för åns framtid. Kunskapsbrist, naturvård och dagvattendammar är frågor som engagerar.
De stora exploateringarna längs Himleån vid Holmagärde industriområde och Göingegården oroar många. Frågor om kunskapsbrist, naturvård och dagvattendammar engagerar olika intressenter.
Himleån är cirka 38 kilometer lång. Den har sin källa i skogen omkring Nösslinge. Går sedan genom stora arealer av jordbruksmark och vidare genom stadsmiljön och rinner ut i Natura 2000-området vid fågelreservatet på Getterön.
Sjön Neden är Varbergs kommuns vattentäkt. Idag pumpas vattnet upp därifrån till det som blir Himleån. Sjön är 70 meter djup på sina ställen och där finns ett fågelreservat där pilgrimsfalk häckar.
– Här uppe mår naturen bra. Här är rent och fint så här finns inga problem, säger Gert Andersson från Naturskyddsföreningen.
Men så är det inte överallt. Märgelgraven som finns vid Kvarnagården är ett exempel på en miljö som Naturskyddsföreningen tycker bör skyddas. Där vill kommunen bygga ut nära ån.
– Det är ett sådant här till synes fult område som är värdefullt för fåglar, sländor och andra djur, säger Inger Wennerlund, ordförande i föreningen och fortsätter:
– De planerna har vi protesterat emot. Den där märgelgraven är jätteviktig och likadant att de inte kommer för nära ån. Göingegården är ett annat orosmoment.
RASMUS KASPERSSON ÄR kommunekolog och fungerar som ett bollplank i naturvårdsfrågor till övriga kommunen. Han förstår Naturskyddsföreningens oro.
– Jag skulle väl säga att Himleån är ett av de värdefullaste naturområden vi har, säger han.
– De stora utmaningarna är övergödning i lantbruksdelarna och försurning i skogspartierna.
Himleåns Vattenråd har skapats som ett lokalt forum för dialog och även för att sprida kunskap.
– Vi måste tala om att vi måste
vara rädda om vattnet. Det är en ändlig resurs. Det är i skolorna vi ska vara, säger Niklas Börjesson som är ordförande i vattenrådet.
Nu arbetar de med en informationskampanj och har även fått Eupengar för att göra provtagningar av vattenkvalitén i ån.
– När det gäller lantbruket gäller det att ta reda på vad vi ska göra och var, säger Anders Claesson från vattenrådet.
FÖR HIMLEÅNS KANALBOLAG handlar oron om dagvattendammar. Idag finns det en damm vid Holmagärde västra industriområde. För att kunna bygga ut den östra delen vill kommunen anlägga tre till.
– Detaljplanearbetet har pågått i sju år med sju olika handläggare. Jag tror att jag har lagt 500 timmar på det här. Det är inte rimligt att det ska behöva ta så lång tid, säger Arnold Modiggård, adjungerad i styrelsen.
Kanalbolaget menar att ån är en del i samhällets infrastruktur. Dess funktion är att avvattna skogs- och jordbruksmark. Den används även för att bli av med vatten från vägar, industrier och fastigheter. De upplever att kommunen saknar kunskap om vad ett kanalbolag är. Eller insikt i att de behöver ta hänsyn till sådana överhuvudtaget.
– Vårt ansvar som vi tolkar det är väldigt stort, säger Andreas Modiggård, kanalbolagets ordförande.
DAGVATTENDAMMAR SKA BÅDE rena och fördröja vatten men i den som finns nu rinner vattnet rakt igenom menar Kanalbolaget. De ligger nu på för att de nya dammarna inte ska ha samma funktion.
– Vi har inget emot att de bygger dammar. Vi vill bara att det ska bli rätt från början, säger Andreas Modiggård.
Efter att ha kämpat i flera år upplever de att de hela tiden får börja om och förklara hur allting fungerar. Trots det har de en god ton i samtalen med kommunen.
Dagvattendammarna är dimensionerade för ett tioårsregn. Vilket innebär att var tionde år så kommer dammen att svämma över.
– Men i och med klimatförändringar kommer det kanske bli varje år istället, säger Andreas Modiggård.