Halland i topp i ny framtidsrapport, men ungdomarna glöms bort
HALLAND. I CUF:S nya mätning saknar unga möjlighet till inflytande.
LEDARE 3/7. Det är en knapp månad kvar till valet, och det märks. Att kalla ett val för ”ödesval” är nog sällan befogat, men att den kommande mandatperioden kommer påverka Sverige i en lång tid framöver är ingen underdrift. Sverige står inför stora reformer, inte minst på migrations- och miljöområdet. I en verklighet där ett högerpopulistiskt, rasistiskt, parti kan komma att ta hem så mycket som var femte röst ter sig den stundande framtiden allt annat än trygg.
TROTS ATT MYCKET medial energi riktas gentemot den politik som förs på nationell nivå är det trots allt i Sveriges kommuner som riksdagens beslut faktiskt märks av. Det är där man på riktigt kan mäta vilken politik som ger det bästa resultatet. Just en sådan mätning är också vad Centerpartiets Ungdomsförbund har gjort under våren 2018.
I DEN SÅ kallade ”Framtidsrapporten” har förbundet genom att använda sig av fyra nyckeltal mätt hur väl Sveriges 290 kommuner rankar i frågorna företagsklimat, miljö, skola och andelen unga förtroendevalda. För att mäta företagsklimatet har man utgått från Svenskt Näringslivs årliga rankning ”Lokalt Företagsklimat, för miljö har man använt Aktuell Hållbarhets miljörankning, för skola har man utgått från Lärarförbundets granskning ”Bästa skolkommunen” och för andelen unga förtroendevalda har man själv använt officiell statistik från SCB valet 2014.
HALLANDS LÄN HAR glädjande två kommuner i rankningens topp tio, nämligen Falkenberg och Varbergs på plats sex respektive nio. Länets övriga kommuner gör inte fullt lika bra ifrån sig, med Halmstad på plats 67, Hylte plats 92, Laholm plats 96 och Kungsbacka plats 137. Samtliga halländska kommuner får dock goda betyg i Svenskt Näringslivs företagsrankning, vilket är ett bra kvitto på de blått styrda kommunernas företagssatsningar. Även i Hylte, som är den enda halländska kommunen med en röd majoritet, får företagsklimatet ett fullt godkänt resultat på plats 87.
VAD SOM DOCK är oroande är kommunernas rankning när det kommer till barn och ungas påverkansmöjligheter. unga får som känt inte rösta förens de fyllt 18 år. För att de ska ha möjlighet till inflytande över sina liv behöver politikerna bereda andra vägar för att möjliggöra medborgerligt inflytande. Endast Kungsbacka kommun kvalificerar sig till en med beröm godkänd plats 20, vilket kan förklaras med att Kungsbacka har ett starkt ungdomsråd som även är anslutna till riksorganisationen Sveriges Ungdomsråd. Även Laholm har ett ungdomsråd, men trots detta hamnar Laholm långt ner på listan i frågan. Förklaringen kan ligga i att ungdomsrådet inte anslutet till riksorganisationen, och att rådet kanske inte tillåts reellt inflytande av kommunfullmäktige. Resterande halländska kommuner saknar ungdomsråd.
ATT KOMMUNEN HJÄLPER etablera ett ungdomsråd som fungerar som remissinstans inför beslut, och inte bara placerar dem i kultur- och fritidsnämnden, är ett ytterst viktigt verktyg för att öka ungas medborgarinflytande. Inspiration kan även hämtas från Lunds kommun, som ligger på plats 9 i frågan. Där har man såväl ungdomsråd som medborgarförslag, där ett förslag med fler än 100 underskrifter behöver tas ställning till i kommunen.
TROTS DE HALLÄNDSKA kommunernas i helhet goda betyg är det faktum att majoriteten saknar ungdomsråd undermåligt. För att säkra framtiden och göra det attraktivt för barn och unga att vilja bo kvar och etablera även sina vuxna liv i Halland är det viktigt att det redan i ung ålder finns politiska vägar för dem att påverka sin anknytning till länet. Detta är något som samtliga Hallands kommunalpolitiker bör ta på större allvar.