M självkritiskt om skolans brister
FALKENBERG: Moderaterna vill göra skolan till kommunvalets huvudfråga. ”Alltför låga skolresultat”, konstaterar Michael Svensson (M).
FALKENBERG
Självkritiska Moderater vill göra skolpolitiken till kommunvalets huvudfråga. – Vi vill ha nya grepp, resultaten är alldeles för låga, säger Michael Svensson, Moderaternas förstanamn.
VAL 2018
Självkritiken är nödvändig, eftersom Moderaterna är med i den alliansmajoritet som varit ansvarig för de senaste mandatperiodernas skolpolitik i Falkenberg.
– Alltför många nior blir underkända. På Skogstorpsskolan är det till exempel endast 60,3 procent av niorna som har behörighet till gymnasiets yrkesprogram, säger Michael Svensson.
Moderaterna formulerar sig nu i termer som att ”100 procent ska bli godkända i årskurs 9”.
– Vi vet att en bra lärare, som får möjlighet att vara den pedagogiska ledaren, betyder oerhört mycket, säger Karin Lundberg, lärare och lokal skolpolitiker för Moderaterna.
– När jag i slutet på 1990-talet arbetade på Tångaskolan så hade vi tagit starkt intryck av idéerna hos rektorn Lorraine Monroe i Harlem som bland annat hade infört en code of conduct, en uppförandekod, som såväl lärare, elever och föräldrar skrev under. En liknande metodik använde vi oss av då på Tångaskolan, minns Karin Lundberg utifrån den internationellt kända men också omdiskuterade Monroe som inpräntade sådant som att ”våga leda” och ”det går inte att undervisa i kaos”.
DETTA ANGETT SOM ett exempel för vad Moderaterna lokalt vill fokusera på: Att ge lärarna möjlighet att bättre verka som pedagogiska ledare genom ordning och reda i klassrummen, nolltolerans mot för sen ankomst och med större tydlighet om kraven gentemot elever och föräldrar. Och detta kopplat till att man vill satsa på ständiga uppföljningar av resultaten, förbättrat ledarskap genom vidareutbildning och tidiga stödinsatser så att alla redan i årskurs 3 verkligen kan läsa, skriva och räkna.
– Det måste finnas tydliga handlingsplaner från rektorerna om hur man följer upp de elever som är på väg att inte nå målen, säger Karin Lundberg.
I denna självkritiska tirad så anger Moderaterna också ett behov av att ordentligt utvärdera den omhuldade datorsatsningen, en-tillen, alltså att grundskoleeleverna i de senare årskurserna utrustas med egen dator.
– 300 miljoner kronor har satsats på en-till-en under 15 år i kommunen, i datorer och personal, utan att vi egentligen har någon ordentlig utvärdering av hur det fungerar, säger Michael Svensson.
MODERATERNA ÄR INTE ensamma om att vilja fokusera på skolfrågorna, utifrån sviktande resultat i vissa av kommunens skolor och att Falkenberg generellt har en jämförelsevis låg utbildningsnivå.
Men skolan är också, det hör till bilden, ett område där mycket är lättare sagt än gjort, inte minst från politiskt håll.
– Vi tror även att det behövs en översyn av skolornas upptagningsområden, säger Michael Svensson, som därmed öppnar för det som också Socialdemokraterna har som valfråga: Att kartan kan behöva ritas om eftersom en del skolor drar ett för tungt lass jämfört med andra, utifrån socioekonomiska faktorer och bristande studiemotivation hemifrån.
Men mer pengar behövs inte till skolan, menar Moderaterna.
– Nej, det handlar om hur pengarna används, säger Michael Svensson och pekar på att de flesta kommuner, även Falkenberg, spenderar ungefär 50 procent av sin totala budget på förskola och skola.
Som bakgrund: Så här stor andel av niorna var ”godkända”, hade alltså behörighet att minst söka in till gymnasiets yrkesprogram från respektive grundskola (2017):
Apelskolan: 89,2 procent; Falkenberg Montessori: nästintill 100 procent; Skogstorpsskolan: 60,3 procent; Söderskolan: 72,4 procent; Tullbroskolan 1: 73,6 procent; Tullbroskolan 2: 82,8 procent; Tångaskolan: 74,7 procent; Vesterhavsskolan: 100 procent.
HÅKAN BERGSTRÖM