Pengarna räcker inte för socialen
Budgeten spricker på grund av förändrade förutsättningar kring ensamkommande och ökad sjukvård i hemmet.
Socialförvaltningen går mot ett minusresultat på omkring 13 miljoner kronor för 2018. Det framgår av den delårsrapport som behandlades av politikerna vid socialnämndens senaste sammanträde.
Faktorerna bakom miljontappet är framför allt två: den snabbt förändrade situationen kring de ungdomar som kom som ensamkommande till Sverige under flyktingkrisen, samt den snabbt ökande trenden med sjukvård i hemmet.
När det gäller de ensamkommande så har gruppen snabbt minskat i omfattning. Det innebär att kommunen också snabbt har fått avveckla sin organisation. Men avvecklingen går inte i takt med att gruppen minskar, och omställningsarbetet beräknas ha kostat kommunen 50 miljoner kronor sedan 2017.
Verksamhetsområdet för ensamkommande barn beräknas i slutänden gå tio miljoner kronor back under 2018.
– Det finns två delar i detta. Delvis så i princip halverades de statliga ersättningsnivåerna för ensamkommande i juli 2017. Det innebär att den andra hälften blir en kostnad för kommunerna. Och sedan har gruppen minskat från nästan 200 personer till omkring 40–45 personer i dag. Det handlar om personal och lokaler som vi inte hinner avveckla i samma takt, säger Ola Viestam, ekonomichef på socialförvaltningen.
Men han konstaterar också att detta är en tillfällig kostnad för kommunen och att kostnadsvolymerna inte alls kommer att vara lika stora kommande år.
DEN ANDRA STORA minusposten i socialförvaltningens delårsrapport gäller sjukvård i hemmet. Det har blivit allt vanligare att svårt sjuka personer vårdas i hemmet i stället för på sjukhus. Det för med sig att beläggningarna på sjukhusen minskar. Men det innebär också att en ny kostnad dyker upp när patienten ska vårdas hemma, och det har inte varit alldeles självklart hur denna ska fördelas mellan region och kommun.
– Det är en pågående diskussion, konstaterar Ola Viestam.
Hur som helst så beräknas kommunens hälso- och sjukvård avvika negativt med fem miljoner kronor jämfört med budget. Det framgår också av delårsrapporten att detta delvis haft att göra med rekryteringsproblem under sommaren, vilket i sin tur inneburit ökade kostnader för inhyrd personal.
ETT MOLN SOM tornar upp sig kostnadsmässigt framöver är försörjningsstöd för de nyanlända som kom till Sverige för ett par år sedan och vars etableringstid nu löper ut under hösten.
Under de två första åren i Sverige bekostas etableringsersättningen av staten, men när den perioden löper ut så blir individerna i stället kommunens ansvar. Konsekvensen blir då att de som inte har lyckats hitta egen försörjning får söka försörjningsstöd hos kommunen.
– Vi har lyckats väldigt bra i Varberg med att få den här gruppen i försörjning. Vi räknar med att omkring 65 procent har lyckats hitta egen försörjning under etableringsperioden, jämfört med ett riksgenomsnitt på omkring 30 procent, konstaterar Viestam.
Men situationen kommer inte att innebära någon kostnadschock för kommunen, som är förberedd.
– Det finns medel reserverade sedan tidigare och som täcker två till tre år framöver, säger Viestam.
Viestam menar att det i dagsläget är väldigt få i Varbergs kommun som får försörjningsstöd på grund av arbetslöshet.
– Vi har haft en kraftig högkonjunktur och en väldigt stark arbetsmarknad i kommunen, säger han.
Även om Viestam menar att underskottet är relativt stort så handlar det om en procentuellt mycket liten del av socialnämndens totala budget, som för 2018 uppgår till drygt 1,1 miljarder kronor.