Till slut – förlösande regn
Kontrasterna är stora när årets sommar och fjolårets hamnar under jämförande lupp. I fjol hade vi en sommar som vad det gäller exempelvis maxtemperaturen var den sämsta på 100 år. Högtrycken höll sig långt ifrån oss och kylig atlantluft svepte nästan konstant mot Skandinavien och det noterades ynka fyra högsommardagar på hela den varma delen av året. Sommarmånaderna tillsammans gav en medeltemperatur på 16,4 grader vilket i och för sig inte avviker speciellt mycket från normalen och förklaras med att molniga perioder håller uppe nattemperaturen.
SOMMAREN 2018 VISADE upp det helt motsatta med högtrycksdominans i stort sett under hela värmeperioden med undantag av augusti. Solen flödade och temperaturerna steg i topp och torkan var besvärlig innan de förlösande regnen drog i gång i augusti. Sammantaget gav perioden juni-augusti en medeltemperatur på hela 18,7 grader vilket är nytt sommarrekord och antalet högsommardagar med 25 grader eller mer är skrivande stund 59 dagar vilket också det är nytt rekord. Torrekordet höll sig för sommaren då augusti faktiskt blev en rätt blöt historia med en notering på 160 mm vilket hamnar på topp 5-listan över blöta augustimånader.
Så med facit i hand har vi två helt motsatta somrar i bagaget och spekulationerna efter förra årets rätt risiga sommar om möjligheten att den modellen var att vänta mer av på grund av klimatförändringarna glömdes snabbt bort efter årets varma modell som egentligen var rätt lik fjolårets om man nu istället bodde på Island eller södra Grönland som denna gång hamnade i samma svep som vi gjorde förra året. I fjol gick tongångarna från forskarna att bristen på is Arktis skulle kunna innebära mer av den ostadiga sommarvarianten framöver. Tillfälligheter alltså och rena slumpen att vi befann på den varma sidan denna gång. Inte första gången det händer och inte sista heller. Det som eventuellt kan härledas till klimatförändringarna är möjligheten att ett mer persistent väder råder under en längre period, typ fjolårets brist på högtryck i våra trakter under sommaren till årets rakt motsatta med en klassisk Skandinavienblockering.
NÄSTA SOMMAR HAR vi i nuläget ingen aning om hur den skall fortlöpa, även om långtidsprognoserna blir allt mer bättre då jämförande analyser börjar komma allt mer i rampljuset. Dessa analyser bygger på studier av liknande vädersituationer och kopplade händelser runt om på jorden som påverkar större områden. Man försöker sedan hitta likartade historiska händelser som påminner om det nuvarande då dessa tenderar att upprepa sig. Det går inte att peka ut enskilda väderhändelser men man kan anlägga en teori om hur det storskaliga vädret kan bli över exempelvis Skandinavien. Denna metod har visat sig gå lite bättre här uppe norr än de datorstyrda säsongsprognoserna som har sämre träffsäkerhet.
Hösten har ju enligt kalendern börjat och temperaturen faller långsamt och obevekligt, så även dagsljuset. Lågtrycken har börjat vakna till liv ordentligt över Atlanten och blåsten och regnen avlöser varandra. Hur det blir framöver är som vanligt svårbestämt men trenden är i alla fall fortsatt varmare än normalt och nederbörd som ligger nära det normala. Inga större tendenser ser det heller inte ut till att bli någon riktig storm den närmaste månaden då temperaturkontrasterna inte skärps speciellt mycket i närheten av Skandinavien vilket är förutsättningarna för djupa lågtryck.
EN ANNAN HÖSTNYHET är att SMHI äntligen insett värdet i att utnyttja alla privata väderstationer som finns i mängder i Sverige. I synnerhet i det glesa stationsnät som SMHI har kommer det nya systemet WOW (Weather Observation Website, i samarbete med brittiska Metoffice), som erbjuds i höst, att kunna bidra med mycket data som de reguljära stationerna missar. I synnerhet att fånga nederbörd i form av skurar och mikroklimat där stora lokala avvikelser kan vara betydelsefulla för statistik och prognoser i olika former. Så nu kan alla ni som sitter på en väderstation och som kan ladda upp värden på internet snart vara en del av ett nationellt och ett globalt nätverk. Snarlika system har funnits ett ganska bra tag och störst är nog amerikanska Wunderground med över 250 000 privata väderstationer världen över i sitt system och används flitigt i samband med analyser av exempelvis nederbördsmängder som föll i samband med orkanen Florences härjande i sydöstra USA. Spännande koncept!