De där jäkla löven som ska glida fram över vattnet
Plötsligt dyker det upp ett mönster på dörren in till köket. Jag blir stående och bara tittar. Det är liksom små rutor med ännu mindre raketer i. Jag blundar men mönstret sitter kvar innanför ögonlocken.
Så känner jag igen det: Rutorna! De raketformade pilarna! Det är spelplanen i Toon Blast! Vad Toon Blast är? Å, bara ett mobilspel. Ett fullständigt meningslöst mobilspel.
Som jag spelar nån gång ibland. Då och då. Rätt ofta. Jätteofta. Så fort jag får en minut ledig.
MAN MÅSTE JU ändå fråga sig varför.
Jag är ju ändå en normalintelligent människa, så varför lägger jag tid på att flytta runt olikfärgade rutor med raketer på en skärm? Allra helst när det är dags för eftermiddagsfika och precis innan jag ska sova.
Så dumt.
MEN JAG HAR en teori.
Jag tror att när jag spelar, så är det enda gången som jag blir tanklös. Tanklös i bemärkelsen helt fri från alla tankar. Spelet är precis så lätt att jag inte behöver fundera på hur jag ska göra. Och precis så svårt att jag inte kan tänka på något annat överhuvudtaget. MIN HJÄRNA BLIR
äntligen tyst. För annars är det ett skrän därinne hela tiden. Jag tänker framåt, bakåt, åt sidan och upp och ner. Jag tror min hjärna är i gång även när jag sover, för när jag vaknar på natten är det alltid mitt i en tankegång: ”soov, snark, sooov, snark måste ringa X och fråga om mejlet kom fram - sooov, snark, sooov - när är det nu faster Ulla fyller år? Och så vidare.
KLART ATT JAG
provat meditation, egen och guidad och i grupp. Men jag kan inte!!! Om jag ska föreställa mig en stilla flod där mina tankar helt ovärderade ska glida fram som löv på vattenytan så tar det 13 sekunder, sen tänker jag på att floden ser ut som om Ofelia ska flyta fram död med blommor i sitt hår. Eller på utvecklingssamtal. Och sen är det kört.
JAG VILL ALLTSÅ
med kraft hävda att när jag sitter böjd över ett idiotiskt mobilspel så handlar det inte om att jag spelar ett idiotiskt mobilspel. Det är mindfulness. Så ni vet.
”För annars är det ett skrän därinne hela tiden. Jag tänker framåt, bakåt, åt sidan och upp och ner.”