RE­POR­TAGE:

ALLT FLER SVENS­KAR FLYT­TAR TILL SYDLIGARE BREDDGRADER

Hallands Nyheter - - Reportage - ANNA LE­NA WALLSTRÖM/TT

Tre­hund­ra mil sö­der om Mal­mö finns ett an­nat Sve­ri­ge. Den spans­ka Me­del­havs­kus­ten hy­ser en­kla­ver där bå­de var­dag och fest går i blå­gult. Och det in­hems­ka sam­häl­let kan hål­las på en arm­längds av­stånd – för här är gra­den av in­teg­ra­tion val­fri.

I slu­tet av var­je år fälls en väl­dig gran i de små­länds­ka sko­gar­na. På last­bil trans­por­te­ras den ned till Ibe­ris­ka halvön, med slut­des­ti­na­tion Tor­re­vi­e­ja på Cos­ta Blan­ca. Där re­ses den på tor­get Pla­za de la Con­sti­tu­ción, in­till pal­mer­na och kak­tu­sar­na. Förs­ta ad­vent tänds jul­grans­be­lys­ning­en och det bjuds på glögg, kaf­fe och pep­par­ka­kor.

Ad­ventsmy­set är ett av många ex­em­pel i pro­fes­sor Erik Ols­sons bok ”Gui­den till Spa­ni­ens­ve­ri­ge”. Han fors­kar i in­ter­na­tio­nell migration vid Stock­holms uni­ver­si­tet och har un­der ett an­tal läng­re vis­tel­ser i Sydspa­ni­en kart­lagt na­vet i Spa­ni­en­svens­kar­nas till­va­ro: de svens­ka för­e­ning­ar­na.

– Jag tänk­te ”var­för in­te vän­da på det?”, sä­ger han och syf­tar på att det fors­kas kring in­vand­ra­res liv i Sve­ri­ge men att det fram till för ba­ra ett ti­o­tal år se­dan in­te fanns nå­gon forsk­ning om nu­ti­da ut­lands­svens­kar.

OCH FORSKNINGSUNDERLAG sak­nas in­te. Ti­o­tu­sen­tals svens­kar, varav en stor an­del pen­sio­nä­rer, har in­rät­tat si­na liv i Sydspa­ni­en. Olsson ta­lar om livsstils­mi­gran­ter, män­ni­skor som har valt att flyt­ta för att få bätt­re livs­kva­li­tet. För en del har det bli­vit en till­va­ro präg­lad av svenskt um­gänge och svens­ka tra­di­tio­ner – som åter­vän­dar­fes­ter­na.

Ols­sons förs­ta fält­stu­die i Fu­engi­ro­la in­led­des med ming­el bland upp­spel­ta lands­män som la­gom till de förs­ta frost­nät­ter­na läm­nat Sve­ri­ge för en ny sä­song på solkus­ten. På just den­na åter­vän­da­re­fest bjöds det på så­väl ta­pas som sill och knäc­ke­bröd och gäs­ter­na häl­sa­des väl­kom­na åter till ”den här­li­ga ge­men­ska­pen”.

Sä­song­en rul­lar vi­da­re med mår­tensaf­ton, jul­bord, räk­fros­sa och påsk­mid­dag. Den som vill kan spe­la bou­le el­ler golf, del­ta i strand­gym­pa och föl­ja med på ut­flyk­ter och vin­prov­ning. Allt i de svens­ka för­e­ning­ar­nas re­gi. * För­ra året ut­vand­ra­de nä­ra 1800 per­so­ner från Sve­ri­ge till Spanien. Med ut­vand­rad me­nas att man har skri­vit sig i lan­det för minst ett år. * An­ta­let svens­kar mer el­ler mind­re per­ma­nent bo­sat­ta i Spanien upp­skat­tas till 90000, en­ligt För­e­ning­en svens­kar i värl­den (Sviv). * I för­e­ning­ens se­nas­te kart­lägg­ning, från 2015, ha­de Spanien li­ka många ut­lands­svens­kar som Norge och Stor­bri­tan­ni­en. Flest ut­lands­svens­kar finns i USA: 150000.

Olsson be­to­nar dock att långt ifrån al­la Spa­ni­en­svens­kar le­ver för­e­nings­li­vet.

– På det sätt som verk­sam­he­ten är ut­for­mad bju­der den i förs­ta hand in pen­sio­nä­rer med ett livsstils­pro­jekt. För­e­ning­ar­na hjäl­per dem att för­verk­li­ga si­na in­tres­sen och un­der­lät­tar ock­så kon­tak­ter­na med bå­de det svens­ka och det spans­ka sam­häl­let.

Det in­ne­bär att för­e­ning­ar­na bi­står med lots­hjälp till allt från hant­ver­ka­re till fa­mil­jeju­ris­ter. De fles­ta tjäns­ter går att kö­pa av svens­ka fö­re­ta­ga­re i Sydspa­ni­en och går det go­da li­vet i kras på grund av sjuk­dom el­ler döds­fall finns Svens­ka kyr­kan där och stöt­tar. Det finns allt­så fog för att ta­la om ett svenskt pa­ral­lell­sam­häl­le.

FAK­TUM ÄR ATT många Spa­ni­en­svens­kar in­te kan nå­gon spans­ka. Det be­hövs in­te hel­ler i en så in­ter­na­tio­nell stad som Tor­re­vi­e­ja där eng­els­kan är lin­gua fran­ca, för­kla­rar Lars Gö­ran Asmunds­son. Han har bott i sta­den sä­songs­vis för att kom­ma un­dan vin­ter­mörk­ret men ock­så för att ta del av spansk kul­tur och sam­hälls­de­batt.

– På det vi­set är jag ud­da. De fles­ta har pa­ra­bo­ler och abon­ne­mang så att de kan se SVT och TV4, sä­ger han.

Asmunds­son till­står att hans Spa­ni­en­till­va­ro blev mer svensk än vad han ha­de räk­nat med. Han kon­tak­ta­de den störs­ta för­e­ning­en, Más Ami­gos, för att er­bju­da spans­k­un­der­vis­ning, men ham­na­de snabbt i sty­rel­sen.

– För­e­ning­en har bi­dra­git till att jag fått många nya vän­ner. Jag har ock­så kun­nat äg­na mig åt en av mi­na fri­tids­sys­sel­sätt­ning­ar, som är bridge. Vi sö­ker det go­da li­vet, men vi strä­var in­te ef­ter att bli span­jo­rer, sä­ger Asmunds­son.

En an­nan Spa­ni­en­svensk in­stäm­mer: ”Det är ju löj­ligt att man skul­le be­hö­va in­te­gre­ra sig vid 60–70 års ål­der!”

”Pen­sions­mi­gran­ter an­ses i Spanien va­ra en önsk­värd typ av mi­grant, ef­tersom de är mer lön­sam­ma än kost­sam­ma. De kon­kur­re­rar in­te hel­ler om jobb med den spans­ka lo­kal­be­folk­ning­en.”

ANNA GAVANAS, so­ci­a­lan­tro­po­log

Den ano­ny­me man­nen ci­te­ras i so­ci­a­lan­tro­po­lo­gen Anna Gavanas bok ”Pen­sio­närs­pla­ne­ten” och gör klart att han väl­jer själv: ”Jag in­te­gre­rar mig så myc­ket som jag själv an­ser be­hö­va för att kän­na mig väl­kom­men här ne­re.”

– Kra­vet på in­teg­ra­tion är en brän­nan­de frå­ga för svens­ka pen­sio­nä­rer i Spanien. Men det är and­ra svens­kar som stäl­ler kra­vet, inga and­ra. Pen­sions­mi­gran­ter an­ses i Spanien va­ra en önsk­värd typ av mi­grant, ef­tersom de är mer lön­sam­ma än kost­sam­ma. De kon­kur­re­rar in­te hel­ler om jobb med den spans­ka lo­kal­be­folk­ning­en, sä­ger Gavanas.

OCH DE SVENS­KAR som fak­tiskt vill bli del av det spans­ka sam­häl­let får an­stränga sig, en­ligt Olsson.

– Det spans­ka sam­häl­let är in­te så in­tres­se­rat av att ha kon­takt med livsstils­mi­gran­ter. De ses nog som tu­ris­ter som man kan ha vän­li­ga re­la­tio­ner med, men in­te mer. Även svens­kar som ta­lar spans­ka fly­tan­de har svårt att kom­ma in i de spans­ka nät­ver­ken, sä­ger han.

MED TANKE PÅ den in­vand­rings­de­batt som förs i Sve­ri­ge kan man frå­ga sig om det finns någ­ra be­rö­rings­punk­ter mel­lan Spa­ni­en­svens­kar och in­vandrar­grup­per i Sve­ri­ge. Nej, är Lars Gö­ran Asmunds­sons be­stäm­da svar.

– Jag tyc­ker in­te att jag kan an­vän­da mi­na er­fa­ren­he­ter för att för­stå vad som hän­der i Sve­ri­ge, i och med att för­ut­sätt­ning­ar­na är så to­talt skil­da. De som har flytt från kri­get Sy­ri­en mås­te ju lä­ra sig svens­ka och för­stå det svens­ka sam­häl­let me­dan vi kan ta det bäs­ta av två värl­dar.

IM­PO­NE­RAN­DE VY. En stil­la stund vid Bal­cón de Eu­ro­pa i Ner­ja, Cos­ta del Sol.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.