Regionens ekonomi kräver nya krafttag
Region Halland har stora svårigheter att få ordning på sin ekonomi. Trots ökade skatteintäkter, nya statsbidrag och användande av reservpengar väntas året sluta i ett minusresultat på 127 miljoner kronor.
Vid regionstyrelsens möte på onsdagen fick politikerna ta del av en uppföljning av årets första åtta månader och en prognos för hela 2018. Åtta av regionens 14 mål väntas bara uppfyllas delvis, men ett mål sticker ut och kommer inte att uppfyllas alls – det om en budget i balans.
Till saken hör att det under hela innevarande mandatperiod pågått ett stort arbete, det så kallade Framtidsarbetet, för att minska regionens kostnader. De förväntade besparingarna av hundratalsmiljoner kronor har däremot uteblivit.
– En del insatser, som införandet av vårdnära service, har inte gett önskad ekonomisk effekt. Vi har begärt en redovisning av vad som gjorts och arbetet behöver nu bli mer konkret, konstaterar Mikaela Waltersson (M), regionstyrelsens ordförande.
ATT REGIONENS STÖRSTA inkomstkällor, regionskatten och statsbidragen, ökat med nästan fem procent räddar inte årets resultat. Detta eftersom man i budgeten räknat med en ännu större ökning och att regionens kostnader ökar ännu mer.
Den reservpott på 190 miljoner kronor som var tänkt att täcka underskotten inom sjukvården räcker inte heller till. Sjukhusen kommer enligt prognosen att överskrida sin budget med 215 miljoner kronor och psykiatrin med 31 miljoner
Som vanligt är det personalkostnader och vård som köpts från andra landsting som står för den största avvikelsen. Kostnaden för inhyrd personal har visserligen minskat något under 2018, men uppgår ändå till 160 miljoner för årets första åtta månader.
I ÅRETS BUDGET förutsätts också att verksamheterna lyckas spara 138 miljoner. Nästan hälften av den summan är nu tänkt att tas in genom ”ändrad hantering av riktade statsbidrag”. Istället för att använda bidragen till ”ambitionshöjningar”, som på sikt medför ökade kostnader, ska man nöja sig med status quo, om nuläget uppfyller kraven för att få del av bidraget.
– Kanske finns det även tillfälliga statsbidrag som vi borde tacka nej till eftersom dessa satsningar senare behöver finansieras med egna pengar, säger Stefan Sorpola, regionens nye ekonomidirektör.
Kommuner och landsting får egentligen inte gå ekonomiskt back enligt kommunallagen. Om det ändå inträffar måste underskottet kompenseras med motsvarande överskott inom tre år. I uppföljningsrapporten konstateras att ”det nu är nödvändigt med kraftfulla åtgärder”.