Kriget som egentligen inte nådde Halland
HALLAND: 100 ÅR SEDAN FÖRSTA VÄRLDSKRIGETS SLUT
Visserligen var det inte Gavrilo Princips mord på den österrikiske arvtagaren Franz Ferdinand som var det som enbart låg bakom första världskrigets utbrott. Men det var den utlösande faktorn som satte bollen i rullning.
– Hela Europa var på krigsstigen och man brukar prata om krig efter tidtabell. Det hade blivit krig förr eller senare oavsett om han (Franz Ferdinand) hade mördats eller inte, säger Thomas Magnusson, professor i historia på Göteborgs Universitet.
FÖRSTA VÄRLDSKRIGET KAN ibland tyckas en aning bortglömt och sista veteranen som deltog dog i februari 2012. Men enligt Magnusson finns det mycket från första världskriget som kom att påverka Sverige djupt.
– Man kan väl säga att demokratin fick sitt genombrott ordentligt i Sverige mellan 1918–1921. På flera håll i Europa pågick vid krigets slut stora revolutioner och det fanns oroligheter även i Sverige. Bland annat i form av hungerupplopp som de kallades, säger Thomas Magnusson och fortsätter:
– Från politiskt håll ville man undvika en revolution i Sverige och därför inleddes arbetet med en rösträttsreform som innebar att även kvinnor så småningom fick rösta. I Sverige kunde man skönja en helt ny tid efter krigsslutet.
Det började med en mördad kronprins i Sarajevo och slutade med ett vapenstillestånd i Compiègneskogen fyra år senare. Över åtta miljoner människor dog och Europa var skakat.
DÄREMOT VAR VARKEN Sverige eller Halland så påverkade av första världskriget som av andra världskriget, menar Thomas Magnusson.
Under andra världskriget fanns en större rädsla för hotet utifrån och Sveriges beredskap var långt mycket större.
– Under andra världskriget berördes i stort sett alla på något sätt och många var ute i beredskap
i flera omgångar. Under första var det mycket som bara blev tidningsnyheter för oss i Sverige.
I ARKIVEN PÅ Hallands Kulturhistoriska Museum går det att ta del av just dessa tidningsnyheter.
Arkivassistens Anders Andersson visar upp Varbergsposten från den 11 november 1918, tidningen som kom på fredsdagen.
På förstasidan finns inte en stavelse om freden och mittuppslaget innehåller en sida med diverse artiklar om revolutionen i Berlin. Längst ut till höger i en spalt finns en notis på knappt 100-tecken med rubriken: ”Vapenvilan har inträtt”
Och det är allt om freden i Versailles.
– Man ser vilken fingertoppskänsla de hade och hur det fanns en oro för revolution även i Sverige. Det var som att man inte riktigt var säker på att freden var här, säger Anders Andersson.
INTE HELLER Varbergsposten själva verkar vara övertygade om detta när tidningens chefredaktör Carl Leon Andersson bara två dagar senare i sin text skriver:
”Om man studerar de allierades villkor för Tysklands vapenvila med dessa uttalanden i minnet och antar, att villkoren för själva freden komma att te sig i någorlunda samma anda, nödgas man säga sig, att det för närvarande tyckes finnas mycket små utsikter till en varaktig fred”.
TILL SKILLNAD FRÅN andra världskriget när det då på fredsdagen skickades ut löpsedlar med stora rubriker så som ”Fred i hela Europa” och ”Eld upphör i hela Europa” samtidigt som folk världen över fyllde gator och torg för att jubla över freden.
Under första världskriget står det först två dagar efter vapenstilleståndet i Varbergsposten om firandet på gatorna i London och Paris. Men mer än så är det inte.
– Man måste komma ihåg att avståndet till kontinenten var mycket större då mot vad det är idag. Men när folk drog ut i krig 1914 trodde de att det skulle bli en kort, elegant kampanj men det blev ett fyra år långt blodbad, säger Thomas Magnusson.