Kri­get som egent­li­gen in­te nåd­de Hal­land

HAL­LAND: 100 ÅR SE­DAN FÖRSTA VÄRLDSKRIGETS SLUT

Hallands Nyheter - - Nyheter - CHRISTOPHER VALLERIUS 010-471 50 26 christopher.vallerius@hn.se

Vis­ser­li­gen var det in­te Gav­ri­lo Prin­cips mord på den ös­ter­ri­kis­ke arv­ta­ga­ren Franz Fer­dinand som var det som en­bart låg bakom första världskrigets ut­brott. Men det var den ut­lö­san­de fak­torn som sat­te bol­len i rull­ning.

– He­la Eu­ro­pa var på krigs­sti­gen och man bru­kar pra­ta om krig ef­ter tid­ta­bell. Det ha­de bli­vit krig förr el­ler se­na­re oav­sett om han (Franz Fer­dinand) ha­de mör­dats el­ler in­te, sä­ger Tho­mas Mag­nus­son, pro­fes­sor i histo­ria på Gö­te­borgs Uni­ver­si­tet.

FÖRSTA VÄRLDSKRIGET KAN ibland tyc­kas en aning bort­glömt och sista ve­te­ra­nen som del­tog dog i feb­ru­a­ri 2012. Men en­ligt Mag­nus­son finns det myc­ket från första världskriget som kom att på­ver­ka Sve­ri­ge djupt.

– Man kan väl sä­ga att de­mo­kra­tin fick sitt ge­nom­brott or­dent­ligt i Sve­ri­ge mel­lan 1918–1921. På fle­ra håll i Eu­ro­pa på­gick vid kri­gets slut sto­ra re­vo­lu­tio­ner och det fanns oro­lig­he­ter även i Sve­ri­ge. Bland an­nat i form av hung­erupp­lopp som de kal­la­des, sä­ger Tho­mas Mag­nus­son och fort­sät­ter:

– Från po­li­tiskt håll vil­le man und­vi­ka en re­vo­lu­tion i Sve­ri­ge och där­för in­led­des ar­be­tet med en röst­rätts­re­form som in­ne­bar att även kvin­nor så små­ning­om fick rös­ta. I Sve­ri­ge kun­de man skön­ja en helt ny tid ef­ter krigs­slu­tet.

Det bör­ja­de med en mör­dad kron­prins i Sa­ra­je­vo och slu­ta­de med ett va­pen­stil­le­stånd i Com­pièg­ne­sko­gen fy­ra år se­na­re. Över åt­ta mil­jo­ner män­ni­skor dog och Eu­ro­pa var ska­kat.

DÄR­E­MOT VAR VAR­KEN Sve­ri­ge el­ler Hal­land så på­ver­ka­de av första världskriget som av and­ra världskriget, me­nar Tho­mas Mag­nus­son.

Under and­ra världskriget fanns en stör­re räds­la för ho­tet ut­i­från och Sve­ri­ges be­red­skap var långt myc­ket stör­re.

– Under and­ra världskriget be­rör­des i stort sett al­la på nå­got sätt och många var ute i be­red­skap

i fle­ra om­gång­ar. Under första var det myc­ket som ba­ra blev tid­nings­ny­he­ter för oss i Sve­ri­ge.

I ARKIVEN PÅ Hal­lands Kul­tur­hi­sto­ris­ka Mu­se­um går det att ta del av just des­sa tid­nings­ny­he­ter.

Ar­ki­vas­sistens An­ders An­ders­son vi­sar upp Var­bergs­pos­ten från den 11 no­vem­ber 1918, tid­ning­en som kom på freds­da­gen.

På första­si­dan finns in­te en sta­vel­se om fre­den och mittupp­sla­get in­ne­hål­ler en si­da med di­ver­se ar­tik­lar om re­vo­lu­tio­nen i Ber­lin. Längst ut till hö­ger i en spalt finns en no­tis på knappt 100-tec­ken med ru­bri­ken: ”Va­pen­vi­lan har in­trätt”

Och det är allt om fre­den i Ver­sa­il­les.

– Man ser vil­ken fing­er­topps­käns­la de ha­de och hur det fanns en oro för re­vo­lu­tion även i Sve­ri­ge. Det var som att man in­te rik­tigt var sä­ker på att fre­den var här, sä­ger An­ders An­ders­son.

IN­TE HEL­LER Var­bergs­pos­ten själ­va ver­kar va­ra över­ty­ga­de om det­ta när tid­ning­ens chefre­dak­tör Carl Le­on An­ders­son ba­ra två da­gar se­na­re i sin text skri­ver:

”Om man stu­de­rar de al­li­e­ra­des vill­kor för Tysklands va­pen­vi­la med des­sa ut­ta­lan­den i min­net och an­tar, att vill­ko­ren för själ­va fre­den kom­ma att te sig i nå­gorlun­da sam­ma an­da, nöd­gas man sä­ga sig, att det för när­va­ran­de tyc­kes fin­nas myc­ket små ut­sik­ter till en var­ak­tig fred”.

TILL SKILL­NAD FRÅN and­ra världskriget när det då på freds­da­gen skic­ka­des ut löp­sed­lar med sto­ra ru­bri­ker så som ”Fred i he­la Eu­ro­pa” och ”Eld upp­hör i he­la Eu­ro­pa” sam­ti­digt som folk värl­den över fyll­de ga­tor och torg för att jub­la över fre­den.

Under första världskriget står det först två da­gar ef­ter va­pen­stil­le­stån­det i Var­bergs­pos­ten om fi­ran­det på ga­tor­na i Lon­don och Pa­ris. Men mer än så är det in­te.

– Man mås­te kom­ma ihåg att av­stån­det till kon­ti­nen­ten var myc­ket stör­re då mot vad det är idag. Men när folk drog ut i krig 1914 trod­de de att det skul­le bli en kort, ele­gant kam­panj men det blev ett fy­ra år långt blod­bad, sä­ger Tho­mas Mag­nus­son.

Bild: TT

FÖRLÖSANDE FAKTOR. Den 28 ju­ni 1914 mör­da­des kron­prins Franz Fer­dinand av Ös­ter­ri­ke-ungern av Gav­ri­lo Prin­cip. Mor­det var den hän­del­se som blev ka­ta­ly­sa­torn som led­de fram till första världskriget. På bil­den syns hur en av Prin­cips med­hjäl­pa­re i den ser­bis­ka ter­ror­or­ga­ni­sa­tio­nen Svar­ta Han­den grips kort ef­ter då­det.

Bild: CHRISTOPHER VALLERIUS

ARKIVERAT. An­ders An­ders­son, ar­ki­vas­sis­ten på Hal­lands Kul­tur­hi­sto­ris­ka Mu­se­um, vi­sar upp Var­bergs­pos­ten från den 11 no­vem­ber 1918.

Bild: THO­MAS MELIN

THO­MAS MAG­NUS­SON. Pro­fes­sor i histo­ria vid In­sti­tu­tio­nen för hi­sto­ris­ka stu­di­er på Gö­te­borgs Uni­ver­si­tet.

KRIGSSLUT. No­ti­sen i Var­bergs­pos­ten från den 11 no­vem­ber 1918 som för­kun­nar att kri­get är slut.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.