Jörgen Warborn: Tid att stå upp för skogsnäringen och äganderätten
Rätten att äga mark, egendom och frukten av ditt arbete är inte bara en grundläggande mänsklig rättighet. Utan är även en förutsättning för en fungerande marknadsekonomi för att kunna skapa välstånd.
Snart pyntar vår familj julgranen. Då finns det en extra anledning att tänka på de skogsägare som i generation efter generation vårdar och brukar skogen. Sverige är världens tredje största exportör av skogsvaror såsom massa, papper och virke. Det är därför oroväckande att allt för många i den svenska politiken verkar för att urholka den svenska skogsindustrins konkurrenskraft med en agenda som präglas av långtgående inskränkningar i äganderätten.
Frågan om skogsbrukarnas
äganderätt som blossat upp under de senaste åren, kan lätt framstå som perifer för den vanlige medborgaren som inte har en direkt relation till skogsindustrin. Men frågan om äganderätten och skogen, är en fråga som berör oss alla.
Växande skogar binder koldioxid, vilket gör skogsnäringen till en viktig del för att begränsa koldioxidutsläppens påverkan på klimatet. Bara den svenska skogens nettoupptag av koldioxid, uppgår till 50 miljoner ton koldioxid/år. Därför är det centralt, just för klimatet, att vi brukar skogen eftersom det är just träd som växer, som binder koldioxid.
Det är glädjande
att EU har lagt fram en uppdaterad bioekonomistrategi där man fastslår att vi måste producera, bruka och använda mer skoglig biomassa för att klara omställningen från den fossilbaserade industrialismen till den nya biobaserade. Men i Sverige tar allt för många politiska krafter den svenska skogsnäringen för given, trots att vi alla borde inse skogsindustrins breda betydelse för Sverige.
Regeringen Löfven har
under föregående mandatperiod gett Skogsstyrelsen i uppdrag att genomföra en ny landsomfattande inventering av nyckelbiotoper i den svenska skogen. I dag uppgår den totala arealen nyckelbiotoper på all produktiv skogsmark i Sverige till cirka 446 000 hektar. Att klassa skogsarealer som nyckelbiotoper gör skogen i regel osäljbar givet de certifieringar som skogsbolagen har åtagit sig att följa.
Under de senaste
åren har även tolkningar av artskyddsförordningen varit uppe för diskussion, på grund av otydligheter av reglernas omfattning och offentliga tjänstemäns bedömningar av olika fall. Livskraftiga fågelarter och oätliga svampar har hindrat privata markägare att avverka stora områden skog på grund av snäva myndighetstolkningar. Det här har inneburit tydligt försämrade förutsättningar för landets skogsägare att bruka skogen. En ny rapport från ESO, ”Skydda lagom”, föreslår att skogsägare i praktiken ska betala för att bli av med delar av sin skog för att öka andelen skyddad skog.
Att vi moderater
vänder oss emot de omfattande inskränkningar av äganderätten som både införts och aviserats under de senaste åren, är inte en symbolfråga. Äganderätten är en grundstomme i ett demokratiskt samhälle. Rätten att äga mark, egendom och frukten av ditt arbete, är inte bara en grundläggande mänsklig rättighet. Utan är även en förutsättning för en fungerande marknadsekonomi för att kunna skapa välstånd. Frågan om äganderättens betydelse för den svenska skogsindustrin och vår ekonomi går inte att understryka nog.
Det finns i dag
goda skäl för att se över lagstiftningen på bred front för att stärka äganderätten. Moderaterna vill se en äganderättsutredning som har till syfte att genomgripande analysera hur äganderätten i Sverige kan värnas och stärkas. Det är nödvändigt för att värna de gröna näringarnas konkurrenskraft, klimatet och en av våra mest grundläggande rättigheter.
Detta är min
sista krönika för i år och jag passar på att önska alla en God jul och ett gott nytt år. Hoppas att er julgran skänker er mycket glädje.