Unik studie visar varför inte fler satsar på fiber
Nästan fyra av tio hallänningar väljer att tacka nej till erbjudanden om fiber. Det visar en stor undersökning som Region Halland låtit utföra. Tack vare 745 intervjuer med både fastighetsägare och mäklare vet man nu också varför.
Halland: Redan nästa år vill staten att alla hushåll ska ha tillgång till fiber, men många hallänningar väljer att tacka nej. En unik studie ger svar på varför.
– Det är ingen som har gjort en sådan här undersökning tidigare, så resultatet är värdefullt och kommer även att presenterats för regeringens näringsdepartement, berättar Björn Johansson, strateg på Region Halland och projektledare för undersökningen.
Studien omfattar 5 201 halländska fastighetsägare, varav 61 procent tackat ja till fiber från Ip-only och 39 procent tackat nej. Samtliga har först kartlagts med hjälp av information från Statistiska centralbyrån, för att hitta eventuella mönster kopplat till kön, ålder, utbildning och inkomst.
745 hallänningar intervjuades också per telefon och fick då beskriva varför de valt det ena eller andra alternativet. Som ett komplement ombads 26 mäklare i Halland att ge sin bild av hur en fiberanslutning påverkar huspriset, varav sju svarade.
Kortfattat visar undersökningen att det finns vissa skillnader mellan de som tackat ja och de som tackat nej. Bland annat spelar ålder och inkomst in, framför allt i kombination med varandra.
De som tackat nej har lite kortare utbildning och lägre inkomst, men återfinns ändå i alla inkomstgrupper. Det är små skillnader mellan män och kvinnor, men fler som tackat nej i tätorter än på landsbygden, oavsett kön.
– En förklaring till det kan vara att man i tätorterna har fungerande uppkoppling via någon mobil lösning och då blir behovet av fiber mindre, säger Björn Johansson.
Telefonintervjuerna ger däremot mer klara besked. När nej-sägarna fick ange sitt huvudsakliga skäl svarade mer än var fjärde (26 procent) att de inte ansåg sig behöva någon fiberanslutning. De hade inte heller sökt information via möten eller bekanta, på samma sätt som ja-sägarna. Svaret kan dock också tolkas som att säljarna inte lyckats förmedla nyttan med fiber.
– Det handlar ju inte om att sälja en kabel in i huset, utan om att göra det möjligt att ta del av en rad digitala välfärdstjänster. Det kan vara svårt att beskriva exakt vad det kommer att innebära, men de som tackat nej är kanske de som kommer att behöva tjänsterna mest om några år, konstaterar Björn Johansson.
Som näst vanligaste skäl för att tacka nej (20 procent) anges att det är för dyrt. Hela 60 procent
av nej-sägarna tror inte heller att en fiberanslutning ökar värdet på huset så mycket att de får tillbaka investeringskostnaden.
När mäklare fick svara på frågor kring hur huspriserna påverkas av fiber, konstaterar de att värdet inte påverkas nämnvärt, men att avsaknaden av fiber brukar ses som en nackdel. Detta eftersom en efteranslutning kan innebära en hög kostnad och merarbete.
Bland de som tackat ja till fiber anger åtta procent ”för att öka värdet på bostaden” som det allra viktigast skälet och 58 procent tror att värdet på huset ökar minst lika mycket som de investerat.
Som det viktigaste skälet för att tacka ja till fiber anges annars att ”detta är framtidens teknik” (25 procent), följt av ”för att jag behöver det” (18 procent). Tre av tio som tackat ja till Ip-onlys erbjudande anger också att kopparnätet har eller kommer att släckas ner i deras område.
Att Ip-only framför allt har kunder på landsbygden innebär att underlaget inte är riktigt representativt för hela Halland. I slutrapporten konstateras att det är svårt att dra generella slutsatser, men att resultatet ändå ger en bra vägledning.
Region Hallands tanke var dock att fler halländska fiberleverantörer skulle vara med i undersökningen och frågan gick till både kommunala bolag, som Halmstad stadsnät, och privata företag. Bara Ip-only nappade dock på erbjudandet och levererade in uppgifter om de fastighetsägare som fått ett fibererbjudande från dem.
– Det är förvånande att inte fler aktörer tog vara på möjligheten att få den här kunskapen, men vi valde att gå vidare med bara Ip-only, säger Helene Andersson (C), ordförande i regionstyrelsens tillväxtutskott.
Resultatet av studien ska nu användas för att försöka få fler att välja fiber och till att förbättra informationen till olika målgrupper. ”Att upp till 40 procent avstår från en anslutning ger upphov till en rad följdfrågor om fiberutbyggnadens användbarhet ur ett samhällsperspektiv”, heter det i slutrapporten.
– Tillsammans med kommunerna ska vi nu titta på hur vi kan använda materialet. Alla vill uppnå en högre anslutningsgrad för att kunna leverera framtida samhällstjänster, säger Björn Johansson.
– Leverantörerna behöver också bli bättre på att prata för sin vara och vara tydliga med vad det innebär att avstå. Det här är lika viktigt som järnvägar och vägar och en möjlighet för hela landet, säger Helene Andersson (C).
Studien har skett i samarbete med regeringens Bredbandsforum, som bidragit med 250 000 kronor till undersökningen. Regeringen har som mål att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s bredband redan år 2020, vilket i princip kräver en fiberanslutning.
I Region Hallands rapport berörs kort det faktum att det är ”marknaden” som står för utbyggnaden: ”Det fungerar i stort väl men kan i några situationer vara hämmande och förvirrande för den enskilde fastighetsägaren --- Vem ska jag tacka ja till om flera bolag erbjuder fiberanslutning? Och hur ska det offentliga säkerställa en hög anslutningsgrad med god kvalitet utan att ha befogenhet att ingripa?”.