Kartläggning visar att miljöreportrar mördas och hotas
Sedan 2009 har minst 13 journalister, troligen betydligt fler, mördats i världen när de har granskat miljöfrågor. Nu svarar ett internationellt mediesamarbete med att fullfölja avslöjanden som tidigare inte har kunnat publiceras.
”De tystade journalisterna, men de kan inte tysta rapporteringen”. Så lyder mottot för Forbidden Stories , ett nätverk av journalister som tar vid när andra kollegor mördas, fängslas, censureras eller hotas och på så vis förhindras att rapportera.
I det senaste projektet, Grönt blod, har 40 journalister från medier i 15 länder, bland dem svenska TT, samarbetat för att avslöja allvarliga missförhållanden kring gruvbrytning i tre länder: Indien, Tanzania och Guatemala. Uppgifter om miljöförstöring, korruption, rättsliga övergrepp, mord och våldtäkter kommer nu därför upp i ljuset.
I norra Indien brändes journalisten Jagendra Singh till döds 2015 sedan han avslöjat en mäktig politikers misstänkta band till den maffia som illegalt bryter sand från flodbankar. I södra Indien har i sin tur reportern Sandhya Ravishankar förtalats, hotats och stämts sedan hon granskat olaglig sandbrytning på stränder.
I Guatemala fotograferade journalisten Carlos Choc när polis sköt ihjäl en fiskare vid en protest mot en nickelgruva ägd av det rysk-schweiziska gruvbolaget Solway. Gruvan misstänks förgifta miljön vid samhället El Estor. Choc tvingades gå under jorden när åklagare påstod att han uppviglat till våld.
Och i Tanzania har ett dussin journalister gripits, hotats eller censurerats av myndigheterna när de försökt granska guldgruvan North Mara, vars majoritetsägare är den kanadensiska gruvjätten Barrick Gold. Här misstänks mord och våldtäkter på lokalbefolkning ha begåtts av säkerhetspersonal och polis, och miljöförstöring har dokumenterats.
Utöver de 13 miljögranskande journalister som mördats, utreder den internationella journalistorganisationen CPJ 16 ytterligare misstänkta dödsfall.
– De flesta journalister som utstår sådana svårigheter är verksamma i Latinamerika, Asien och Afrika. Ofta handlar det om sådant som utspelar sig på avlägsna platser, säger Eric Freedman, professor i journalistik vid Michigan State-universitetet i USA, som forskat om miljöjournalistik.
Kombinationen ekonomisk utveckling och naturresurser, som såväl rik som fattig vill åt, kan vara explosiv.
–I utvecklingsländer där människor är beroende av naturresurser, och om de naturresurserna är väldigt värdefulla för industrin eller staten, så kan det skapa en mycket farlig situation för journalister som granskar utvinningen, säger Meaghan Parker, chef för miljöjournalistorganisationen SEJ i USA.
När journalister tar sig an miljöfrågor rapporterar de ofta om företag eller korrupta aktörer som är i total allians med myndigheterna, påpekar Bruce Shapiro vid journalistutbildningen på Columbia-universitetet i New York.
– Det innebär att deras fiender är några av världens farligaste människor, och jag har svårt att komma på någon annan kategori grävande reportrar än miljöjournalister som dagligdags har att göra med så pass farliga aktörer.