Omfördelning: S vill se mer pengar till glesbygden
Glesbygden ska få mer pengar i omfördelningen mellan kommunerna. Och det är de rika kommunerna som ska betala.
Regeringen ska i höst presentera förslaget till ett nytt kommunalt utjämningssystem.
Förslaget, som i stora drag bygger på en utredning som kom i oktober förra året, innebär att omfördelningen inom systemet ökar för både kommuner och landsting, från 9,7 miljarder till 11,5 miljarder kronor.
Utredningen konstaterade att mer fokus behöver riktas mot socioekonomi och glesbygdens villkor.
Det innebär bland annat att större hänsyn ska tas till socioekonomiska förutsättningar som kortare utbildning, låg inkomst och hälsoläget.
– Alla invånare ska ha tillgång till välfärdstjänster av god och likvärdig kvalitet, oberoende av var man bor, sade Stefan Löfven vid en pressträff i värmländska Björneborg före sitt sommartal.
När det gäller omfördelningen mellan landstingen ändrar Socialdemokraterna ingenting i förhållande till utredningen. Däremot görs vissa justeringar mellan kommunerna. Bland annat vill S att påverkbara faktorer, såsom försörjningsstöd och läkarlöner, inte ska avgöra omfördelningen.
Det innebär att kommuner som inte klarar av att påverka dessa faktorer riskerar att få mindre pengar från systemet.
Dessutom förstärker S utredningens förslag till omställningsstöd, det så kallade införandebidraget, som ges till kommuner som får betala, för att övergången ska bli smidigare.
Enligt civilminister Ardalan Shekarabi (S) står Liberalerna och Centern bakom förslaget. Men själva systemet har sedan länge mött kritik.
– Men vi står fast vid att utjämning behövs. Även Stockholm vinner på utjämningen, eftersom man vinner på att hela landet kan leva, säger Shekarabi.
Med utredningens förslag skulle Stockholms landsting förlora cirka 1,6 miljarder kronor. Värmlands län skulle enligt Stefan Löfven vinna 250 miljoner kronor.
– Det motsvarar 350 sjuksköterskor, säger Löfven.
Enligt förslaget ska det nya omfördelningssystemet vara på plats den 1 januari nästa år.