Släktingens dramatiska flykt blev roman av travkusken Mathias Alm
Hovslagaren och travkusken Mathias Alm i Stamnared kan nu även kalla sig författare. – Boken bygger på en sann historia som min farmor berättade om sin mormor far, säger han.
Tänk er tillbaka till år 1874, i Österbottens skärgård i Finland, plågat av svält efter flera år av missväxt.
Med häst och vagn tar det två timmar till Nikolaistad, som är ryssarnas namn på Vasa. Där startar Aksel sin flykt till norra Sverige.
– Han var en fattig fiskare som rodde ensam över Östersjön, byggde sitt hus och rodde tillbaka för att hämta sin familj. Jag hörde den berättelsen många gånger när jag var barn, men eftersom det inte finns några ögonvittnen kvar har jag hittat på många händelser och personer, berättar Mathias Alm om sin verklighetsbaserade roman ”Nytt land”.
– Det är en häftig och vacker historia som måste berättas. Det var svåra förhållanden i Finland, stenhårt, men i Norrland gick sågverksindustrin rätt bra, fortsätter han.
Vi träffas på Mathias och sambon Louise gård i Stamnared, där fyra av de nio travhästarna tävlar. Till vardags är 46-åringen från Mölndal nämligen travkusk och hovslagare. Men som ung drömde han om att gå i pappas fotspår och bli journalist.
– Jag har skrivit en del i travtidningar och inte varit orolig för det språkliga. Det sitter. Och innehållet i romanen har jag jobbat igenom flera gånger för att det inte ska finnas några slarvfel. Målet är att det ska vara realistiskt och tidsenligt, så förutom att googla mycket har jag frågat historiker och båtmuseum om detaljer.
Hästintresset föddes i tonåren och Mathias började hjälpa till på närbelägna Åby-travet.
– När jag var 19 år ville jag bli bäst och att sko hästarna är viktigt inom travet, så det höll jag på med mycket. Efter ett tag sökte jag in på hovslagarskolan i Skara.
Vad har du fått för reaktioner på din debutroman?
– Många petar in folk i olika fack och blir förvånade över att jag kan skriva, men de flesta är nyfikna och har varit positiva. Jag gillar att alla är välkomna på stallbacken. Det är en trevlig atmosfär och det spelar ingen roll om man är knegare eller direktör.
Mathias räknade med att hans manus skulle refuseras av de tio stora bokförlagen han skickade det till. Istället nappade Blue Publishing,
som arbetar med en hybrid av kontrakt och egenutgivning.
– Förlaget hjälpte till med allt från tryckning till omslaget, som blev jättesnyggt. Och det var de som föreslog titeln ”Nytt land”.
Mathias säger att han inte ser sin historiska roman som ett politiskt inlägg i flyktingdebatten.
I förordet skriver han att han är ”släkt med en sann hjälte /…/ som riskerade livet för att ge sin familj
ett liv i ett nytt land” och att ”I en tid då flyktingströmmar präglar nyhetsflödet, förstod jag att vi behöver påminna oss om den fattigdom som fick människor att fly från vårt eget land”.
– Ju äldre jag blir och ju mer kulturen med ”vi och dom” breder ut sig i samhället, desto mer har jag reflekterat över att en väldigt stor andel av den svenska befolkningen har ett utländskt ursprung. Så hur svenska är vi egentligen?
Eftersom Mathias Alm bara kunde skriva då och då på lediga stunder tog det fem år innan boken blev färdig. Kanske blir nästa roman klar snabbare.
– Jag har börjat på en spänningsroman som utspelar sig i nutid i Varberg. Men det är inte med några hästar.