Mattias Karlsson: Ett bidragssystem som omfördelar resurser ska givetvis ta från dem som har förmågan och ge till dem som har behov.
Förslaget att uppdatera och förändra en del av det kommunala utjämningssystemet är välkommet. Men hela systemet är i behov av förändringar.
Ledare 21/8. Hela Sverige ska leva. Det politiska målet kan nog i stort sett alla ställa sig bakom, var man än bor i landet ska välfärden, som vård, skola och omsorg, vara likvärdig. Därför finns det så kallade kommunala utjämningssystemet som ska utjämna för skillnader mellan kommuner och landsting.
Men efter att statsminister Stefan Löfven i sitt sommartal i söndags i värmländska Björneborg presenterade förslag på förändringar i kostnadsutjämningssystemet har debatten om utjämningen på nytt väckts till liv.
Förslaget från Socialdemokraterna bygger i stort på en utredning från förra hösten och innehåller egentligen inga större nyheter. Det nya är i stället tidpunkten för genomförandet, den 1 januari 2020 vill Löfven att förändringarna ska vara på plats.
Utjämningssystemet består av flera olika delar. Det nu aktuella förslaget berör bara den del som utjämnar för kostnader mellan kommuner och landsting. Denna del är i stort sett helt okontroversiell och har en bred legitimitet.
Däremot finns det givetvis kritiker till varje förändring av systemet i och med att utjämningen är helt kostnadsneutral för staten, varje krona som en kommun får måste tas från en annan kommun. Därmed finns det alltid både vinnare och förlorare.
Kostnadsutjämningssystemet utgår från faktorer som kommunerna och landstingen inte själva kan påverka i nämnvärd utsträckning, till exempel demografi, geografi och socioekonomiska förutsättningar.
Enligt det nya förslaget ska den här utjämningen mellan kommuner och landsting öka från 9,7 miljarder till 11,5 miljarder kronor. Två högljudda kritiker till förslaget har givetvis varit två framtida förlorare, Region Stockholm och Region Skåne.
En halländsk vinnare enligt det nya förslaget är Hylte kommun som skulle få ett tillskott på knappt sju miljoner kronor till sin kommunbudget, främst för att kommunen ligger i glesbygd. Att Hylte får mer pengar är helt i linje med själva syftet med utjämningssystemet – och mycket välkommet.
Som kommunstyrelsens ordförande i Hylte, Ronny Löfquist (S), säger till ledarredaktionen har Hylte andra förutsättningar att bedriva kommunal service och välfärd än till exempel grannkommunen Halmstad.
Vad som dock är berättigad kritik mot Socialdemokraternas förslag är tidpunkten för dess genomförande.
De två kommunerna har ungefär samma geografiska storlek medan Hylte har cirka en tiondel av Halmstads kommuns befolkning.
Även Region Halland blir en vinnare och skulle få ett ökat bidrag på cirka 90 miljoner kronor, pengar som verkligen behövs i regionens budget med tanke på de stora utmaningar som väntar inom den halländska hälso- och sjukvården.
Däremot är bland annat Varbergs och Halmstads kommuner två förlorare och ska bidra med ytterligare cirka 55 respektive 46 miljoner kronor till utjämningssystemet. Även om de båda kommunerna, likt många andra kommuner, står inför stora ekonomiska utmaningar har de i grunden strukturellt goda förutsättningar att erbjuda sina kommuninvånare bra kommunal service och välfärd.
Vad som dock är berättigad kritik mot Socialdemokraternas förslag är tidpunkten för dess genomförande, många kommuner har redan antagit budgeten för nästa år och måste därför göra stora omjusteringar för att inte drabbas av stora underskott. Visserligen har Löfven utlovat ett frikostigt omställningsbidrag men det lär inte vara motsvara de negativa förändringarna för förlorarna.
Ett bidragssystem som omfördelar resurser ska givetvis ta från dem som har förmågan och ge till dem som har behov. Över tid måste dock varje system justeras för att motverka de negativa incitament som kan uppstå.
Därför är det välkommet att Socialdemokraterna nu driver på för att göra de föreslagna förändringarna. Med tanken på att både Liberalerna och Centern inledningsvis varit positiva till förslaget lär det också bli verklighet.
Men låt det inte stanna vid det, utjämningssystemet innehåller fler delar som verkligen är i behov av förändringar, inte minst den del som utjämnar för inkomster. Med andra ord behöver hela det kommunala utjämningssystemet ses över och reformeras.
När hela landet kan leva är Sverige en vinnare.