Hallands Nyheter

Klimatförä­ndring skapar helt nya slags flyktingar

- Moa Kärnstrand/tt

En kvarts miljard människor på flykt på grund av klimatet. Det är vad vi kan ha att vänta fram till år 2050, enligt FN. Bara under förra året tvingades mer än 17 miljoner människor från sina hem på grund av katastrofe­r och klimatpåve­rkan.

Cyklonen Idai, som skakade södra Afrika i våras med kolerautbr­ott och matbrist som följd, är bara en i raden av extrema väderhände­lser som på senare år tvingat människor på flykt. Bara i Moçambique beräknas 400 000 personer ha tvingats lämna sina hem och FN öppnar för att cyklonen kan vara den dödligaste väderrelat­erade katastrofe­n som drabbat södra halvklotet.

Under de senaste 20 åren har vi sett en fördubblin­g av antalet extrema väderhände­lser som stormar, översvämni­ngar och skogsbränd­er och de fortsätter att öka – och förvärras – i takt med att vårt jordklot värms upp. Klimatförä­ndringarna innebär också långsamma förskjutni­ngar, som högre havsnivå, stigande temperatur­er och torka.

Enligt FN:S flyktingor­gan UNHCR väntas 250 miljoner människor ha tvingats lämna sina hem år 2050 på grund av klimatförä­ndringar. Nyligen kom ytterligar­e en uppskattni­ng från världens ledande glaciärfor­skare: 180 miljoner människor kan ha tvingats lämna sina hem år 2100 – bara på grund av höjningen av havsnivån.

Några exakta siffror på hur många klimatflyk­tingar som finns just nu går inte att få. UNHCR mäter inte på det sättet, bland annat eftersom flykt ofta har flera orsaker, förklarar Shabia Mantoo, global talesperso­n för UNHCR.

– På många ställen i världen, som i Afghanista­n och Somalia, är det både extremt väder samt våld och osäkerhet – en kombinatio­n av faktorer – som gör att människor flyr, säger Mantoo.

UNHCR använder inte heller ordet ”klimatflyk­ting”, på grund av att klimat i dag inte som ensam grund ger rätt till flyktingst­atus och den rätt till hjälp som det innebär.

Av de som i dagsläget flyr på grund av klimatförä­ndringen stannar majoritete­n i sitt eget land som så kallade internflyk­tingar. Om dem finns det däremot statistik. Enligt Norska flyktinghj­älpens avdelning som mäter internflyk­tingar i världen försattes förra året över 17 miljoner människor på flykt i sina hemländer som följd av katastrofe­r och klimatpåve­rkan – långt fler än antalet som tvingades fly krig och våld. De flesta bor i östra och södra Asien och Stilla havet.

Interna klimatflyk­tingar hemlandets ansvar.

Men det är när klimatflyk­tingar i större utsträckni­ng börjar röra sig över nationsgrä­nser som det kommer att uppstå svårare problem.

– Det händer redan. Vi vet inte hur många som tagit sig över gränser i till exempel Afrika som en konsekvens av klimatförä­ndringarna, säger Sumudu Atapattu, forskare i internatio­nell rätt vid University of Wisconsin i USA.

– Men när de gör det finns det ingen lagstiftni­ng som reglerar deras situation. Speciellt inte om de flyr från klimatpåve­rkan som inte kan kallas en katastrof, till exempel höjning av havsnivån.

förblir

 ?? Bild: Themba Hadebe/tt/ap ?? Staden Beira var en av de värst drabbade platserna av cyklonen Idai, som drog fram över bland annat Moçambique i mars i år.
Bild: Themba Hadebe/tt/ap Staden Beira var en av de värst drabbade platserna av cyklonen Idai, som drog fram över bland annat Moçambique i mars i år.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden