Kontroller av farligt gods i hamnen blir ännu färre
Varberg: Efter HN:s granskning menar ansvarig på kustbevakningen att det finns ett behov av fler kontroller av farligt gods. Samtidigt sänker samma myndighet ambitionerna för Varbergs hamn.
Johan Norrman arbetar som operativa chef för kustbevakningen och sitter i myndighetens ledningsgrupp.
Han är medveten om det låga antalet kontroller av farligt gods i Sveriges hamnar.
– Jag är inte nöjd med det här och skulle gärna kontrollera mer farligt gods eftersom utfallet av brister är så stort, säger han.
Som HN tidigare rapporterat visar nationell statisk att hela 42 procent farligt gods-märkta containrar, lastbilar och trailrar, hade brister under fjolåret. Statistiken är särskilt oroväckande menar Johan Norrman eftersom antalet kontroller är få.
– Jag ser att vi hade behövt vara fler som gör farligt gods-kontroller men vi kan inte göra den ambitionshöjningen med de resurser vi har i dag, säger han.
Varbergs hamn fick bara 7 besök av farligt gods-inspektörer under fjolåret. Trots det har Kustbevakningen sänkt årsmålen från 35 kontrollerade lastbärare med farligt gods i Varbergs hamn förra året, till endast 29 i år. Varför myndigheten minskar ambitionerna har kustbevakningens operativa chef inte något svar på.
–Ambitionen är alltid att göra så många kontroller som möjligt. Jag kan inte svara på i detalj varför målen för just Varberg sänkts med sex kontroller under 2019, säger Johan Norrman.
Kustbevakningen ska även kontrollera lastbärare med vanligt, ofarligt gods. Men av cirka fem miljoner lastbärare som passerade Sveriges
hamnar kontrollerades endast 0,3 promille under fjolåret – alltså inte ens en halv promille av det totala godsflödet.
Betyder det att man kan frakta ut vad som helst via Sveriges hamnar, det låter som om risken att bli upptäckt är liten?
– Vi har en kontrollverksamhet som vi gärna skulle vilja se bli större. Sedan får andra räkna på chansen att lasten blir kontrollerad, säger Johan Norrman.
De farligt gods-inspektörer som finns i dag genomgår en särskild utbildning för att kunna utföra kontrollerna. Att fördela dagens resurser så att fler kustbevakare får gå utbildningen ser Johan Norrman som uteslutet – om inte regeringen kommer med nya och tydligare krav.
– Regeringen kan säga åt oss att vi ska prioritera farligt gods särskilt och då får vi styra om resurserna. Men om den inte gör det, och vi har kvar våra andra uppdrag, då har vi gjort bedömningen att 18 inspektörer är det vi mäktar med just nu. Även om vi skulle vilja göra fler inspektioner, säger han.
Kustbevakningen ska utöver uppdraget om kontroller av farligt gods och lastsäkring även ansvara för miljöräddning till havs, samt bistå vid sjöräddning och brottsbekämpning på sjön.
Att Kustbevakningen till i år begärde en utökad budget från regeringen menar Johan Norrman beror på att ledningen räknar med att behöva anställa cirka 100 nya kustbevakare de närmsta åren. Hur den satsningen kommer att påverka förmågan att kontrollera last i hamnarna återstår att se.
– Det är väldigt viktigt hur farligt gods transporteras då det kan få stora konsekvenser om det inte görs på rätt sätt, säger han.
Kan kaptenen och besättningen verkligen känna sig säkra om de går ut till sjöss efter att ha lastat sitt fartyg i Sverige?
– Jag tycker, med tanke på hur det ser ut med olycksstatistiken i dag, att man inte ska känna oro. Men det är alltid bra med en medvetenhet om att det här är ett problematiskt område. Man kan aldrig säga att det aldrig kommer att hända någonting. För det är precis som du konstaterat med ditt reportage, här finns ett mörkertal och ett behov av att göra fler kontroller, säger Johan Norrman.